Publicerat: 27 april, 2018

Allt om hur du sparar till en buffert

Att du bör ha en buffert är något du garanterat känner till. Du har säkert hört argument som att du minskar risken att behöva låna pengar och att du kan minska den ekonomiska stressen om du planerar din ekonomi har lite pengar undanstoppade. Att känna till ett råd och att följa det är dock två helt olika saker. Många är osäkra på hur man ska gå tillväga för att spara. Andra är tveksamma till att det finns möjlighet att spara till en buffert. Frågan om hur mycket man bör ha i buffert är naturligtvis också central. Här benar vi ut frågorna!

Buffertsparande för framtida räkningar

När du buffertsparar lägger du i praktiken undan pengar idag för att ha råd med räkningar i framtiden. Det handlar alltså inte om sparande såsom en investering. Du ska inte ta någon risk med sparandet och du ska ha pengarna enkelt tillgängliga. Samtidigt måste du se till att endast använda pengarna när de verkligen behövs för en oväntad räkning eller liknande.

Om du har en buffert kan du i lugn och ro låta dina eventuella andra sparanden och investeringar löpa utan att behöva ta delar av dem i anspråk. Du behöver förhoppningsvis inte heller ta privatlån eller snabblån, alternativt låna mindre.

Så här mycket bör du ha sparat

Nu när du vet varför du ska ha en buffert, är den naturliga följdfrågan hur stor den ska vara. Här är tumregeln att du bör ha en buffert som minst täcker utgifter under tre månader. Idén är att du, om du blir arbetslös eller sjukskriven, inte ska ha några problem att klara de vanliga utgifterna fram tills dess att du börjar få ersättning utbetald (eller hittar ett nytt jobb).

Exempel: Hyra/bolån, mat, försäkringar, fordon med mera kostar dig omkring 20 000 kr per månad. Din buffert bör då uppgå till minst 60 000 kr.

Om du använder en del av din buffert för en extra räkning som dyker upp mer eller mindre oväntat, bör du sedan sakta men säkert fylla på bufferten igen upp till det belopp du behöver för att hålla dig flytande i tre månader.

Tumregler är dock just bara tumregler. Om du har familj och barn kan du fundera på att addera ytterligare en eller ett par månader. Huvudsaken är egentligen att du själv känner dig trygg med att du har tillräckligt med pengar om en olycka skulle vara framme.

Så börjar du spara

Ett belopp på exempelvis 60 000 kr kan upplevas som smått ouppnåeligt för många. Dock torde de allra flesta kunna spara ihop ett sådant belopp på ganska kort tid om själva buffertsparandet prioriteras.

60 000 kr är 1000 kr i sparande i månaden i fem års tid. Med 2000 kr i sparande per månad tar det i stället halva tiden, 2,5 år, att få ihop det beloppet. Addera extra tillskott från exempelvis skatteåterbäring för att snabbare nå ditt mål.

Ett tips för att göra sparandet så enkelt som möjligt är att använda autogiro eller automatisk överföring. Ställ in så att det belopp du ska spara går iväg direkt efter lön varje månad. På så sätt undviker du också risken att du konsumerar de pengar du egentligen ska spara.

På vilket konto ska du spara?

När det gäller på vilket konto du ska spara din buffert finns två regler att följa. Den första är att pengarna ska vara säkra. Du ska därför inte placera din buffert i exempelvis aktier. Ett vanligt sparkonto hos en bank eller nischbank är det givna valet. Vill du få lite avkastning i ränta på dina pengar, välj en nischbank. Se bara till att dina pengar skyddas av den statliga insättningsgarantin.

Den andra regeln är att du snabbt ska kunna få tillgång till pengarna. Du bör dock inte ha omedelbar tillgång till dem eftersom det ökar risken att du tar dem i anspråk för konsumtion. Du kan med fördel välja en nischbank utan koppling till den bank i vilken du har ditt lönekonto. En överföring tar då en bankdag.