Löptid

Hur mycket vill du låna?

Bakgrund

Varje gång du tecknar ett lån så kommer detta lån att behöva betalas tillbaka inom en viss tid. Denna tidsperiod kallas löptid, återbetalningstid eller avbetalningstid. Utöver att löptiden är den tid som lånet ska betalas tillbaka på så är det även den tiden som lånet gäller med den initiala räntan. Betalas inte lånet tillbaka inom den angivna löptiden så kommer gäldenären, alltså låntagaren, att behöva betala något som kallas för dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är en ränta som börjar gälla om låntagaren inte betalar av lånet inom löptiden. Med andra ord är dröjsmålsräntan att betrakta som en straffavgift om löptiden överskrids.

Kreditupplysning

Det går inte att ge ett konkret svar på hur lång löptiden är för lån. Löptiden skiljer sig åt från lån till lån och kan vara allt från några dagar till flera år lång. Anledningen till den stora variationen av lånens löptid är för att olika lån är olika stora och har olika höga räntor. Vidare kan själva syftet med lånet variera kraftigt vilket får till följd att olika långa löptider blir mer passande beroende på vad man lånar pengar till.

percent

Korta löptider

Lån med korta löptider är allt som oftast smslån och snabblån medan långa löptider är typiska för till exempel bolån. Anledningen till detta är först och främst själva omfattningen på lånet. Ett smslån är i de flesta fall ett väldigt litet lån på belopp upp till 10 000 kronor. Detta lån är förenat med stor risk för långivaren i och med att ingen säkerhet lämnas för lånet i samband med att det tecknas. För att väga upp för den här risken tar långivaren därför ut en hög ränta. Däremot har lånet en relativt kort löptid som vanligen sträcker sig över några veckor eller månader. I och med den korta löptiden hinner således inte den höga räntan generera särskilt höga kostnader. Det man oftast får höra när man pratar om smslån, snabblån och korta krediter i stort är att de är så otroligt dyra – bara för att man fokuserar på den angivna räntan. Ser man dock till lånets löptid så behöver inte en hög ränta innebära höga kostnader. Allt är relativt, med andra ord.

Långa löptider

Lån med långa löptider är vanligtvis bolån och privatlån. Bolån är utan tvekan de lånen med längst löptider på marknaden. Dessa lån måste dock ha långa löptider för att gäldenären överhuvudtaget ska ha någon realistisk möjlighet att betala tillbaka lånet. Dessutom har bolån i regel en väldigt låg ränta. Bolån är faktiskt det lån på marknaden med lägst ränta, om man bortser från studielånen från CSN. Vidare så är bolånet det största lånet du kan ta som privatperson. Till skillnad från smslånet som oftast bara omfattar några tusentals kronor så är bolånen betydligt större. Det är inte ovanligt att ett bolån kan tecknas för flera miljoner kronor – speciellt inte med tanke på hur den rådande bostadsmarknaden ser ut. Att långivaren är redo att bevilja så höga lån till så långa löptider och låga räntor är för att långivaren har en säkerhet för lånet. I samband med att man tecknar ett bolån så anges den köpta bostaden som säkerhet. Att bostaden anges som säkerhet innebär att långivaren har rätt att överta bostaden om det är så att låntagaren inte har möjlighet att betala tillbaka lånet. Långivaren kan alltså känna en helt annan trygghet vid beviljande av bolån jämfört med smslån. Mot bakgrund av detta är således risken lägre, vilket gör att långivaren inte behöver ta ut någon hög ränta för att kompensera för risken.

Lång eller kort löptid?

Det är svårt att säga om det, generellt sett, är bra eller dåligt med lång respektive kort löptid. Vad som kan sägas är att det beror på lånevillkoren i övrigt. Med andra ord behöver man sätta löptiden i en konkret kontext med fasta förutsättningar för att kunna svara på om en lång eller kort löptid är att föredra. Som du förstår efter att ha läst texten här ovan så är det inte särskilt fördelaktigt att ha en lång löptid på ett lån med hög ränta. Ett lån med lång löptid och hög ränta kommer nämligen att kosta låntagaren väldigt mycket pengar. Har lånet däremot en kort löptid och låg ränta så hinner lånet inte generera särskilt höga kostnader. Till den här ekvationen måste man dock lägga till själva lånebeloppet. Det kanske inte alltid passar att ha ett lån med kort löptid och låg ränta om lånet i sig är väldigt högt. Ett bolån på 2 000 000 kronor skulle till exempel inte vara särskilt attraktivt att teckna om det hade en löptid på 30 dagar även om räntan skulle vara extremt låg. Löptiden innebär ju även en tidsfrist för låntagaren att betala av lånet på. Att ha en lång tidsfrist för avbetalningen är väldigt fördelaktigt när det gäller stora lån. En lång löptid innebär nämligen att varje enskild avbetalning, som förmodligen sker varje månad, blir mindre än om lånet har en kort löptid.

Löptiden påverkar också fördelningen mellan avbetalningen på lånet samt kostnaderna för lånet som kommer till följd av räntan. Har du en lång löptid så kommer detta innebära att du som låntagare betalar en betydligt mycket större andel i rena kostnader jämfört med om du har en kort löptid. Det är till viss del därför som räntan är angiven som en procentsats baserat på det totala lånebeloppet. I och med att den är angiven på det sättet så är kostnaden rörlig. En lång löptid innebär med andra ord höga kostnader. Själva lånebeloppet i sig är dock alltid statiskt i och med att det består av den initiala summa som du lånade av banken eller kreditbolaget. Däremot genereras alltid mer och mer kostnader ju längre det tar att betala av lånet. Mot bakgrund av detta är det alltså fördelaktigt med en kort löptid, men det beror som sagt på övriga omständigheter som lånebeloppet och räntesatsen.

Löptid bolån

Du som låntagare har alltid möjlighet att betala av lånet innan löptiden är slut. Detta är i de allra flesta fall väldigt fördelaktigt för dig som låntagare. Med andra ord bör du betala av lånet så fort du har möjlighet att göra det. Du ska dock aldrig låna pengar i syfte att betala av andra skulder snabbare i och med att det kan leda till en ond spiral av högt låntagande och höga räntor. Vidare är det värt att notera att det i vissa fall även kostar att betala av, eller lösa som man också kan kalla det, ett lån i förtid. Detta är fallet när det gäller vissa bostadslån. Har du ett bundet lån, alltså ett lån som löper enligt en fast angiven ränta över en viss tidsperiod, så måste detta lån lösas mot en viss ersättning om du vill betala av det i förtid eller flytta lånet till en annan bank. Kostnaden som måste erläggas i det här fallet kallas för ränteskillnadsersättning. Ränteskillnadsersättning fungerar på lite olika sätt beroende på när du bundit lånet. Beroende på om lånet blivit bundet före eller efter 1 juli 2014 så gäller olika regler. Det nu gällande regelverket för lån som blivit bundna efter 1 juli 2014 stipulerar att ränteskillnadsersättningen högst får motsvara skillnaden mellan räntan för bostadsobligationer och den ränta som du har på ditt lån. Det får dock göras ett tillägg på 1% på räntan för bostadsobligationer. Med andra ord är det väldigt viktigt att man är medveten om detta innan man binder upp sitt bolån över längre tid. Det kan alltså kosta dig som låntagare väldigt mycket pengar i onödan om man först binder upp lånet för att sedan ångra sig och vilja betala tillbaka det.

Var noga med att ta reda på om du har lån på din bostad innan du säljer den. Det är även viktigt, precis som vi gått igenom här ovan, att veta huruvida dessa lån är bundna eller inte. Med tanke på dagens bostadsmarknad med ständigt skenande priser är det inte ovanligt att man har bolån på flera miljoner kronor. Dessa bolån måste någon gång betalas av. Bolånet betalas av successivt under tiden du bor i bostaden. Däremot kanske det inte är helt självklart vad som händer när bostaden säljs. Vad som sker då är att den säljande parten först och främst måste betala av bolånet med pengarna som denne erhöll vid försäljningen av bostaden. Eftersom bostadsmarknaden är i ständig rörelse är man därför i en relativt utsatt position om man har ett dyrt bolån. Ponera till exempel att man köper en bostad när bostadspriserna står som allra högst för att sedan störtdyka. Återhämtar sig inte bostadsmarknaden är det med andra ord inte självklart att lånet kommer att kunna betalas tillbaka i sin helhet vid en framtida försäljning. Det är delvis mot bakgrund av omständigheter som dessa som så många följer utvecklingen på bostadsmarknaden med så stort intresse.

stigande bostadspriser

Löptid krediter

Vidare är löptiden en central faktor när det kommer till andra former av krediter. Andra finansiella produkter som till exempel betalkort, kreditkort och kreditkonton löper också med en specifik löptid. Vad gäller betalkort så är det en betalningslösning som låter användaren att handla på kredit under en månad. Vid månadens slut så skickas det sedan en räkning till kortinnehavaren med en sammanställning över alla utgifter. Räkningen har sedan ett förfallodatum då hela beloppet måste betalas. Tiden till förfallodatumet blir i det här fallet löptiden för krediten. På samma sätt fungerar kreditkort. Kortinnehavaren kan köpa saker på kredit under en månads tid för att därefter erhålla en räkning för alla utgifter. Även denna räkning har ett förfallodatum, precis som räkningen för betalkortet, men skillnaden är att det här förfallodatumet är mer flexibelt. Vill kortinnehavaren skjuta på utgifterna så har denne möjlighet att göra det. Vad som sker då är dock att en ränta kommer belasta beloppet och börja generera en kostnad som kortinnehavaren måste betala tillbaka tillsammans med beloppet för alla utgifter. Därav namnet kreditkort. Till sist har vi kreditkontot. Kreditkontot kan sägas vara en kombination av ett snabblån och ett kreditkort. Det är en relativt ny produkt på marknaden men har snabbt kommit att bli populär bland många användare. Kreditkontot är ett lån som ligger vilande tills det används. På så sätt är det väldigt användarvänligt i och med att kredittagaren aldrig behöver betala något för den summa som denne inte använder. Har kredittagaren till exempel blivit beviljad ett kreditkonto på 10 000 kronor så är dessa 10 000 kronor tillgängliga på ett konto närhelst kredittagaren önskar utnyttja det. Vill denne använda en del av dessa pengar så gör kredittagaren helt enkelt ett uttag från kreditkontot till sitt vanliga konto. Till skillnad från kreditkortet så börjar räntan gälla direkt när uttaget sker. Löptiden för såväl kreditkort som kreditkonton brukar vara ungefär 30 dagar långt.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att löptid är ett relativt begrepp som kan sättas in i många olika sammanhang och ha flera olika betydelser beroende på kontexten. Generellt sett så är dock löptiden den angivna tid på vilken en kredit ska betalas tillbaka. Löptid är ett begrepp som gäller alla olika typer av lån oavsett om det till exempel är ett smslån, privatlån eller bolån. Det förekommer även i sammanhang med andra typer av krediter så som kreditkort och kreditkonton. I de allra flesta fall går det att betala av en kredit eller ett lån innan löptiden är till ända. I många situationer är det till och med en fördel att betala av lånet eller krediten innan löptiden har löpt ut i och med att det innebär att räntan inte hinner generera särskilt höga kostnader som den annars skulle göra. Däremot är ett sådant åtagande ibland förenat med en extra kostnad. Ett exempel på när man måste betala en extra avgift om man vill betala av lånet i förtid är om man har ett bundet bolån som man vill lösa i förtid. I en sådan situation måste man betala något som kallas för ränteskillnadsersättning. Mot bakgrund av detta är det därför väldigt viktigt att man tar reda på huruvida ens hus är belånat och i så fall om lånen är bundna innan man beslutar sig för att sälja huset. Slutligen kan det konstateras att det inte finns något rakt och enkelt svar på om lång eller kort löptid är det bästa i och med att det beror på andra faktorer som hur hög räntan är samt hur stort lånebeloppet eller krediten är.