Publicerat: 2 april, 2020

Är svenska hushåll rustade för en lågkonjunktur?

Trots enorma insatser från såväl regeringen som Riksbanken och Finansinspektionen spår Konjunkturinstitutet att covid-19 kommer drabba den svenska ekonomin hårt. I sin senaste publikation om konjunkturläget skriver myndigheten att en ”synnerligen djup lågkonjunktur står för dörren”. Prognosen är att svensk BNP faller med 6 procent det andra kvartalet.

Hur rustade är svenskar inför en lågkonjunktur? Många har på senare tid fått bevittna hur deras sparkapital minskat kraftigt i värde. Samtidigt visar en undersökning som Sifo gjort för Swedbank att nära 80 procent kan spara en tiondel av sin lön och nästan lika många har en sparbuffert på minst två månadslöner. Många är alltså relativt välrustade inför sämre tider.

Det gäller dock inte alla. Nästan en tredjedel står utanför a-kassan, var tionde person har ingen buffert och 22 procent skulle klara sig tre månader eller ännu kortare som arbetslös.

Ett par som går igenom sin ekonomi

Lågkonjunkturen är ett faktum

I den rapport som Konjunkturinstitutet (KI) presenterade i onsdags är lågkonjunkturen ett faktum i Sverige – frågan är snarare hur djup den kommer bli. Hushållens konsumtion spås ha ett kraftigare fall än under finanskrisen, med framförallt färre resebokningar och besök på restauranger, och svensk BNP förväntas falla med drygt 6 procent under andra kvartalet.

Samtidigt framhåller KI svårigheten med att göra en tillförlitlig prognos i det rådande läget. De lyfter även fram de åtgärder som gjorts hitintills för att stödja ekonomin och näringslivet, men menar att fler insatser behövs för att begränsa fortsatt uppgång i arbetslösheten.

Vidare rekommenderar myndigheten att Riksbanken sänker reporäntan från 0 procent vid nästa penningpolitiska beslut som redovisas den 28 april, för att främja konjunkturläget.

Läs mer: Frågor och svar om ekonomin i Corona-tider

Många hushåll är rustade, men långt ifrån alla

Det absolut viktigaste i en lågkonjunktur är att ha ett regelbundet sparande och en stabil buffert som kan nyttjas vid sänkt inkomst till följd av längre sjukskrivning eller arbetslöshet. För att inte riskera ett alltför stort inkomsttapp är det också viktigt att vara med i a-kassan.

Siffror från en undersökning som Sifo gjort, på uppdrag av Swedbank, visar att 80 procent av svenska hushåll har utrymme att spara minst tio procent av sin månadslön. Dessutom har 70 procent en sparbuffert på åtminstone två månadslöner, medan drygt hälften har mer än tre löner tillgängligt som buffert. Hela 70 procent av hushållen är dessutom med i en a-kassa.

Denna statistik innebär dock att nästan en tredjedel av hushållen inte är medlemmar i en a-kassa och därför inte har ett ekonomiskt grundskydd mot arbetslöshet. 16 procent har ingen eller bara en halv månadslön undanlagt som buffert. För dessa hushåll skulle en eventuell arbetslöshet eller långvarig sjukskrivning kunna få stora ekonomiska konsekvenser.

Vid arbetslöshet eller långvarig sjukdom skulle:

  • En femtedel endast klara av att betala nödvändiga utgifter i tre månader.
  • En fjärdedel eventuellt inte kunna bo kvar i sin nuvarande bostad i 12 månader.

Tips för att rusta ekonomin

För de som inte är medlem i en a-kassa eller inte har en buffert kan det bli tufft, men det är aldrig försent och det finns saker att göra för att rusta upp ekonomin på kort och lång sikt.

1. Ta kontroll över utgifterna – gör en hushållsbudget med alla nuvarande inkomster och utgifter. Gå igenom kvitton och kontoutdrag för att få med alla kostnader. Det ger en tydlig bild över var pengarna tar vägen och är en bra utgångspunkt för om något behövs ändras.

2. Maximera sparandet – Om sparbuffert inte finns i dagsläget, är det hög tid att börja lägga undan till en. Utgå från budgeten för att se i vilka områden som kostnaderna kan minskas och intäkterna maximeras, för att möjliggöra ett så stort sparande som möjligt i månaden.

  • Shoppa bara om absolut nödvändigt.
  • Säg upp abonnemang som kan undvaras.
  • Sälj saker som inte behövs eller används.
  • Omförhandla bolån och samla mindre lån.

3. Gå med i en a-kassa – Om en person i hushållet har jobbat minst 60 timmar i månaden under sex månader, inom en ettårsperiod bakåt i tiden, har denna rätt till grundersättning på max 11 220 kronor från a-kassan. För att få upp till 26 400 kronor i ersättning krävs dock att personen har varit medlem i minst tre månader (enligt regeringens nya regler för a-kassan).

Läs mer: Så sparar du enkelt 5 000 kronor i månaden