Skatteförändringar i Sverige 2025 – vilka påverkar dig?
Skatter påverkar vår ekonomi varje dag, från löneutbetalningar till elräkningar och inköp. Skatteförändringar kan därför få stor betydelse för både privatpersoner och företag. Inför 2025 har regeringen beslutat om flera viktiga reformer som påverkar allt från arbete och pension till sparande, energi och konsumtion.
Vissa justeringar bygger vidare på det som infördes 2024, till exempel förhöjt grundavdrag för pensionärer och sänkt skatt på arbete. Andra är helt nya, som slopad flygskatt och höjt ROT-avdrag. Här går vi igenom vad som gäller i år och hur det kan påverka din plånbok.
Inkomst- och pensionsskatt
Skatten på arbete och pension är bland de viktigaste faktorerna för den privata ekonomin. 2025 innebär flera förändringar som påverkar både löntagare och pensionärer. En del av dessa bygger vidare på reformer som infördes 2024, men det finns också nya justeringar som påverkar hur mycket du får behålla av din inkomst.
Förstärkt jobbskatteavdrag
Jobbskatteavdraget höjdes redan 2024, och 2025 förstärks det ytterligare. Det innebär att den som har en månadslön på exempelvis 35 000 kronor får cirka 500 kronor mer kvar efter skatt jämfört med tidigare år. Avdraget är utformat för att gynna låg- och medelinkomsttagare, men även många med högre inkomster märker skillnad. För regeringen är detta ett sätt att öka drivkrafterna att arbeta, särskilt i tider då inflationen urholkat köpkraften.
Skattelättnad för pensionärer
Skattesänkningarna för pensionärer som infördes 2024 fortsätter 2025. Grundavdraget för pensionärer höjs ytterligare, vilket innebär att fler får sänkt skatt på sin pension. För de med garantipension handlar det om upp till 1 000 kronor mer per månad jämfört med tidigare. Även pensionärer med tjänstepension omfattas av förändringarna, och skattesänkningen ska kompensera för ökade levnadskostnader. För mer information om hur du kan förbereda dig för pensionen, läs vår guide om pension.
Lägre marginalskatt för höginkomsttagare
För att öka lönsamheten i att ta mer ansvar på jobbet, arbeta övertid eller acceptera chefsroller har marginalskatten justerats. Det innebär att en större del av löneökningar får stanna hos individen, i stället för att försvinna i skatt. Förändringen påverkar främst de som har en månadsinkomst över 50 000 kronor, men får också effekt för vissa med något lägre löner beroende på avdrag och andra faktorer.
Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt
Efter att brytpunkten varit oförändrad under 2024, vilket ledde till att fler betalade statlig skatt, har den nu höjts för 2025. Det innebär att färre behöver betala den statliga inkomstskatten i år. Justeringen följer inflationen och gäller alla skattebetalare, även pensionärer med höga inkomster. Om du befann dig precis vid gränsen för statlig skatt under 2024 är det troligt att du slipper den i år.
Kommunalskatteändringar
Kommunalskatten utgör den största delen av den totala inkomstskatten för de flesta svenskar. Eftersom skatten bestäms på kommunal nivå ser förändringarna olika ut beroende på var du bor.
Den genomsnittliga kommunalskatten i Sverige har ökat något under 2025 och ligger nu på 32,45 procent. Det är en marginell höjning från 2024 års nivå på 32,37 procent. Några kommuner har valt att sänka skatten, medan andra har justerat upp den för att täcka ökade kostnader. Degerfors är fortsatt kommunen med högst kommunalskatt på 35,35 procent. Lägst skatt har Österåker med 28,95 procent.
För dig som vill veta exakt vilken skattesats som gäller där du bor är det enklast att kontrollera via Skatteverkets hemsida.
Skatteincitament för sparande och investeringar
Regeringen vill stimulera privat sparande, men höga räntor påverkar också hur sparprodukter beskattas. 2025 fortsätter diskussionen om att införa ett skattefritt sparande upp till en viss nivå. Samtidigt har skatten på investeringssparkonton legat kvar på höga nivåer sedan 2024, något som påverkar många småsparare negativt.
Skattefrihet för investeringssparkonto
ISK har blivit ett populärt sparalternativ under de senaste åren. Skatten beräknas utifrån statslåneräntan, som har stigit kraftigt. Under 2024 låg skatten på 1,09 procent – samma nivå gäller under 2025. För den som har 100 000 kronor på sitt ISK innebär det en årlig skatt på 1 090 kronor. Regeringen har föreslagit att införa ett fribelopp där sparande upp till 300 000 kronor skulle vara skattefritt. Förslaget är inte beslutat, men diskuteras fortfarande politiskt. För en djupare förståelse av hur ISK fungerar, besök vår sida om investeringssparkonto.
Lägre skatt på kapitalförsäkringar
Kapitalförsäkringar beskattas enligt en annan modell än ISK men påverkas också av ränteläget. Under 2025 är schablonintäkten något lägre än tidigare år. Det gör kapitalförsäkring till ett mer intressant alternativ för vissa långsiktiga sparare, särskilt de som vill kombinera sparande med livförsäkring. Läs mer om kapitalförsäkringar här.
Miljö- och punktskatter
Punktskatter är skatter på specifika produkter eller tjänster. De används ofta för att styra konsumtion, exempelvis av drivmedel eller tobak. Under 2025 sker flera förändringar inom dessa områden, både vad gäller miljö och hälsa.
Slopad flygskatt
Från och med juli tas flygskatten bort. Skatten infördes för att minska utsläpp från inrikes- och utrikesflyg, men har varit omdebatterad. Regeringen bedömer att skatten har haft begränsad effekt och väljer därför att avskaffa den. För den som reser mycket kan det innebära lägre biljettpriser, särskilt för inrikesresor.
Slopad skatt på plastkassar
Plastpåseskatten, som infördes 2020, försvinner i november. Under 2024 låg skatten fortfarande kvar, men kritiken mot den har ökat, bland annat från detaljhandeln. Beslutet att ta bort skatten motiveras med att användningen av plastkassar redan har minskat kraftigt och att skatten därför inte längre fyller sitt syfte.
Justerade bensin- och dieselskatter
2025 innebär förändringar i drivmedelsskatterna. Bensinskatten sänks med 60 öre per liter inklusive moms, medan dieselskatten höjs med 10 öre. Regeringen har valt att kompensera bilägare i glesbygden genom att sänka bensinskatten samtidigt som dieselpriserna anpassas efter miljömål och budgetramar.
Höjd energiskatt
Energiskatten höjs med 7,5 procent jämfört med föregående år. För ett hushåll med en normalstor villa innebär det en ökad kostnad på cirka 900 kronor per år. Höjningen påverkar framför allt hushåll med elvärme och är en konsekvens av den allmänna prisökningen i samhället.
Andra viktiga skatteförändringar
Förutom inkomstskatter och miljöskatter finns flera mindre förändringar som ändå kan ha stor betydelse för vardagsekonomin. Det gäller bland annat skatt på tobak, alkohol och spel samt förändringar i ROT-avdraget.
Justerad skatt på nikotin och tobak
Från och med november 2025 beskattas cigaretter och snus enligt olika nivåer. Tidigare hade de en gemensam beskattning, men regeringen har beslutat att skilja på produkterna utifrån deras hälsopåverkan. Det innebär höjd skatt på cigaretter och sänkt skatt på snus.
Höjd skatt på alkohol
Skatten på alkohol höjdes vid årsskiftet och gäller nu alla typer av alkoholhaltiga drycker. Priserna på öl, vin och sprit har därmed ökat något. Regeringen anger folkhälsoskäl som huvudsakligt motiv till höjningen.
Höjd spelskatt
Spelskatten för bolag med svensk licens höjs från 18 till 22 procent den 1 juli. För spelare kan det innebära att bonusar eller erbjudanden minskar, beroende på hur spelbolagen väljer att kompensera för den högre skatten.
Höjt ROT-avdrag
Från juli höjs taket för ROT-avdraget tillfälligt från 50 000 till 75 000 kronor per person. Förändringen gäller till årets slut och är en del av regeringens stimulansåtgärder för byggsektorn. Det kan vara läge att planera renoveringar
Slutsats
Årets skatteändringar påverkar både inkomster och utgifter för många hushåll. Skatten på arbete och pension sänks för flera grupper samtidigt som vissa kostnader ökar genom justerade punktskatter. För dig som arbetar, är pensionär eller driver företag kan det vara värt att sätta sig in i vad som faktiskt gäller. Att ha koll på reglerna gör det enklare att planera ekonomin, särskilt eftersom förändringarna införs vid olika tidpunkter under året.
