Publicerat: 3 maj, 2018

Första räntehöjningen skjuts framåt ytterligare

Det är lite oklart exakt hur många gånger Riksbanken har justerat räntebanan för reporäntan de senaste åren, men att det är många är solklart. Problemet för centralbanken är att inflationen inte riktigt tar fart, varför man anser sig behöva fortsätta stimulera ekonomin. Vid det senaste direktionsmötet den 26 april lämnade riksbankschefen Stefan Ingves beskedet att lämna reporäntan på -0,50% och dessutom skjuta på den första räntehöjningen.

Bopriser stockholm

Räntebanan förskjuts ytterligare

Att Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad var långt ifrån någon skräll. I princip alla professionella bedömare var eniga i detta. Det som bedömarna riktade mer intresse mot var Riksbankens så kallade räntebana. Den har centralbanken nu skruvat på ytterligare en gång. I stället för den planerade höjningen i september (enligt den tidigare prognosen) planerar Riksbanken att höja först i slutet av året.

Riksbanken har skjutit fram den första räntehöjningen sedan 2011 många gånger, och vissa banker är faktiskt av uppfattningen att den första höjningen kommer att ske först långt in på 2019.

Anledningen till att Riksbanken envist håller fast vid extremräntan är att inflationen ligger en bit ifrån målet om två procent på årsbasis. Visserligen har inflationen under enstaka månader närmat sig två procent (rensat för säsongsbetonade variationer i elpriserna), men direktionen med Ingves i spetsen vill se en mer stabil inflationstakt innan en höjning kan ske.

Goda tider i svensk ekonomi

I samband med beskedet om att låta reporäntan ligga och den nya prognosen för räntebanan meddelade Ingves att svensk ekonomi är inne i en stark konjunktur. Sysselsättningen ökar och sammanfattningsvis menar Ingves att ”det är goda tider i svensk ekonomi”.

Han menar emellertid också att konjunkturen och den långsamt stigande inflationen har haft draghjälp av att kronan har försvagats gentemot ledande valutor. Det är något som inte kan förväntas fortsätta under överskådlig tid, och det är en orosfaktor enligt Riksbanken.

Stillastående eller lägre låneräntor

Riksbankens reporänta påverkar i princip alla andra räntor eftersom den anger vad det kostar storbankerna att låna hos Riksbanken. Storbankernas högre eller lägre lånekostnader förs sedan vidare till bolåneföretag, kreditbolag och nischbanker. Det är bara för smslån och p2p-lån som reporäntans nivå egentligen inte spelar någon roll.

Varför smslånen i princip är immuna mot förändringar i de allmänna räntenivåerna beror på att långivarna inte lånar upp pengar på samma marknad som övriga långivare. Långivare för smslån använder sig främst av eget kapital samt inlåning på sparkonton för att finansiera sina lån. För p2p-lån finansieras lånen givetvis av de som väljer att satsa pengar i denna typ av investering.

Samtidigt som låga räntor är positiva för dem som har lån och/eller tar nya lån, finns en baksida som slår mot alla. Det handlar för det första om att det är i princip omöjligt att få avkastning på sparpengar om man inte placerar pengarna på börsen, och börsens utveckling den senaste tiden känns kanske inte helt förtroendeingivande. För det andra urholkas en del av pensionskapitalet. Många försäkringsbolag och pensionsbolag investerar i räntepapper, och med minusränta blir det ingen avkastning på de insparade medlen.

Läs mer om Riksbankens beslut och argumenten för det på Riksbankens webbplats.