Vad är existensminimum?
Existensminimum är ett begrepp som brukar används för att beskriva vad den som genomgår skuldsanering, eller är föremål för en utmätningsprocess i regi av Kronofogden, ska klara sig på. Grundtanken är att personen ifråga ska ha rätt att behålla en skälig del av sina inkomster för att helt enkelt klara sitt uppehälle, det vill säga sin existens. Under den tiden får man inte ta smslån eller låna mer pengar i övrigt.
Emellertid är existensminimum idag ett förlegat begrepp. Det begrepp som anges i lagen är förbehållsbelopp. I praktiken definierar de båda begreppen dock samma sak. Här presenterar vi lite närmare kring förbehållsbelopp i samband med bland annat löneutmätning. Vad är förbehållsbelopp och hur mycket får man egentligen behålla?
Vad ingår i förbehållsbeloppet när det kommer till existensminimum?
Den som inte kan betala sina skulder kan, efter handläggning hos Kronofogden, få göra successiva avbetalningar genom löneutmätning. Det innebär helt enkelt att Kronofogden tar en del av inkomsterna och fördelar ut dem över borgenärerna. Hur stor den delen blir bestäms i en uträkning i vilken Kronofogden utgår från en lång rad ekonomiska faktorer. Denna uträkning baseras i huvudsak på en redogörelse som den skuldsatte själv får lämna in. Emellertid gör Kronofogden också en egen granskning av exempelvis inkomster från arbetsgivare, sjukpenning, A-kassa med mera.
Utifrån uppgifterna beslutar Kronofogden om dels ett förbehållsbelopp, dels ett normalbelopp. Förbehållsbeloppet (existensminimum) ska täcka boendekostnaden samt normalbeloppet. I sistnämnda ingår så kallade allmänna levnadsomkostnader och med det menas mat, hygien, kläder, försäkringar och andra mer nödvändiga utgifter.
Den del av förbehållsbeloppet som ska täcka boendekostnaden bestäms utifrån den faktiska boendekostnaden. Om det handlar om en hyresrätt är det den faktiska hyran samt uppvärmning som utgör boendekostnaden. För den som bor i bostadsrätt eller småhus blir uträkningen lite mer avancerad och det sker alltid en individuell prövning. Normalbeloppet sätts dock alltid efter en förutbestämd mall som riksdagen beslutar om årligen. Normalbeloppet påverkas varken av boendeform, inkomst eller levnadsstandard. Det kan dock justeras nedåt i vissa fall (se nedan).
Så mycket får man leva på
Normalbeloppen för 2018 är följande:
- Ensamstående vuxen = 4814 kr
- Sambor eller makar = 7952 kr
- Barn 0 – 6 år = 2554 kr
- Barn 7+ år = 2940 kr
Exempel: En ensamstående vuxen med två barn (3 år respektive 8 år) ska genomgå en process med löneutmätning eller skuldsanering. Den vuxnas lön är på 20 000 kr efter skatt. Boendet, som är en hyresrätt, kostar 7000 kr per månad.
Det totala förbehållsbeloppet blir då (7000 + 4814 + 2554 + 2940 kr) 17308 kr, vilket innebär att själva löneutmätningen blir 2692 kr.
Emellertid ska normalbeloppet för barnen minskas med barnbidrag. Om underhållsbidrag betalas ut ska även detta belopp dras av. Samtidigt kan avgifter för barnomsorg (plats på förskola och/eller fritids) adderas till normalbeloppet. Kronofogden gör en sammantagen bedömning kring detta i varje enskilt fall, men klart är att myndigheten är försiktig med att medge tillägg för andra utgifter än de som ingår i normalbeloppet. Idén är alltid att löneutmätningen ska vara så effektiv och så kort som möjligt.
