Referensränta – vad är det?
Det finns en hel uppsjö av olika räntor och för den oinvigde är det inte helt lätt att hålla koll på vad som är vad. Här förklarar vi lite närmare vad referensräntan är och hur den påverkar andra räntor, till exempel dröjsmålsräntan och bankernas utlåningsräntor.
Några ekonomiska begrepp
För att förstå referensräntan så kan det vara bra att först förstå styrräntan, tidigare kallad reporäntan. Riksbankens styrränta används för att öka eller minsta efterfrågan i ekonomin, detta för att motverka svängningar i konjunkturen. Vi förklarar mer om det lite längre ner.
Konjunkturen syftar på det rådande ekonomiska läget. I en högkonjunktur producerar företagen mer, de investerar mer och anställer fler. Arbetslösheten sjunker, mer pengar betalas ut i löner, hushållen spenderar mer och företagen fortsätter att både producera mer och tjäna mer. Staten får in mer pengar i form av skatter och välfärden får sig en uppåtsving.
I en lågkonjunktur sker det motsatta. Folk konsumerar mindre, företagen går sämre, människor sägs upp från sina jobb, och staten får mindre pengar till att förbättra samhället.
Konjunkturen påverkar i sin tur inflationen. Inflation innebär att pengar tappar i värde. När inflationen ökar stiger priserna, men löner och andra inkomster hinner inte med i samma takt. Trots att du har samma inkomst som tidigare så har du alltså inte råd med samma saker. Motsatsen till inflation kallas deflation.
Riksbanken sätter styr- och referensränta
Riksbankens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde. Det innebär att inflationstakten ska vara låg och stabil, omkring 2 % per år. Om inflationstakten ligger på 2 % per år så är alltså priserna du betalar nu 2 % dyrare än vad de var för 12 månader sedan. I september 2022 mätte inflationstakten 9,7 procent.
Ett sätt att påverka inflationstakten är genom att justera styrräntan. Justeringarna baseras på förväntningar om den kommande inflationsutvecklingen. Om Riksbanken till exempel bedömer att de måste dämpa kommande inflationstryck, då höjer de styrräntan.
Men vad är styrränta? Jo, det är räntan som bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken. Och det leder oss in på referensräntan. Referensräntan är nämligen även den en räntesats satt av Riksbanken. Den fastställs två gånger om året: 1 januari respektive 1 juli varje år. Referensräntan motsvarar styrräntan vid slutet av föregående halvår, avrundat uppåt till närmsta halva procentenhet.
Referensräntan har inget uttalat samhällsekonomiskt syfte, utan används för att beräkna andra räntor i samhället. Som vi nämnde ovan så är dröjsmålsräntan vid försenad betalning en ränta som är baserad på referensräntan. Enligt räntelagen ska dröjsmålsräntan ligga åtta procentenheter högre än referensräntan.
Givetvis påverkas även bankernas utlåningsräntor av referensräntan, detta eftersom de måste betala en högre ränta till Riksbanken. Om referensräntan stiger så kommer också räntorna på banklån att gå upp, vilket gör det dyrare att låna pengar för både företag och privatpersoner. Det här kan ses tydligt på till exempel bolåneräntorna som stigit kraftigt under året.
Om du behöver låna pengar
Något som blir extra viktigt att ha koll på om du skulle behöva låna pengar är alltså räntorna, det pris du betalar för att du får låna pengar. Även om vi alltid förespråkar att jämföra olika lån så blir det kanske extra viktigt nu när allting blivit dyrare. Lyckligtvis finns vi här för att hjälpa.
Behöver du snabbt en mindre summa pengar, och vet med dig att du också kan betala tillbaka snabbt, så kan ett sms- eller snabblån vara för dig. Är du däremot i behov av ett större lån och behöver tid på dig att betala tillbaka så är det privatlån du ska kika på.
Vad du bör jämföra
När det kommer till lån så pratas det ju om hur hög eller låg räntan är. Men det finns två olika räntor du bör ha koll på: nominell ränta respektive effektiv ränta. Den nominella räntan är den lägre räntesatsen som visar vad lånet kostar dig per år utan några tillkommande avgifter inräknade. Den effektiva räntan däremot visar på den totala kostnaden, inklusive avgifter som till exempel uppläggningsavgift och aviavgift.
