Tvång om att binda bolån kan vara på gång
På bara ett par år har Sverige gått från minimal reglering av bolån till ganska omfattande inskränkningar i hur bolånemarknaden ska fungera. De tre viktigaste regleringarna är de om bolånetak, amorteringskrav och skuldkvotstak. Den som idag har bolån eller står i begrepp att köpa bostad kan dock inte pusta ut. Det offentliga har fler förslag som just nu utreds och kan komma att klubbas igenom de närmaste åren.
En fråga som utreds är den om tvång att binda bolån på längre löptid. Denna fråga var på tapeten så sent som för några dagar sedan när riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med Svenska Dagbladet menade att en lagstiftning kring bundna bolån kan vara ett sätt att skapa en mer stabil bostadsmarknad.
70% väljer rörliga lån
Ingves uttalande är ganska kontroversiellt. Samtidigt är det i linje med vad många fristående bedömare och riksdagsledamöter har uttalat på sistone. Att lansera ett förslag om tvång att binda räntan kommer dock inte vara populärt. En sådan ordning är förmodligen inte heller gynnsam i ett längre perspektiv. Tobias Wikström på Dagens Industri har kommenterat saken med att det blir dyrt för hushållen och att många ”kommer att känna sig lurade”.
Wikström stödjer sig på det faktum att det historiskt sett har visat sig vara billigare att ha rörliga lån. Det är en av anledningarna till att så många som 70% av bolånetagarna idag endast har rörliga bolån. Han påpekar också att det kan vara svårt att träffa rätt med bindningstiderna och nämner bland annat situationen i slutet av 1980-talet och tiden kring finanskrisen.
För att ett förslag om tvång att binda bolåneräntan på längre tid än tre månader ska kunna genomföras krävs att det sker förändringar när det gäller reglerna om förtidsbetalning. Som det är nu tvingas man nämligen betala en ofta ganska rejäl ränteskillnadsersättning. Hur bankerna kommer att se på ett sådant förslag är ganska enkelt att räkna ut.
Nedtrappning av ränteavdrag
Ett förslag som är utrett i mer detalj, och som det finns en bredare politisk enighet om, är nedtrappning av ränteavdraget. Grundregeln är att den som idag betalar kostnadsräntor för exempelvis ett bolån får skattereduktion med 30%. I praktiken får man alltså rabatt på räntebetalningarna.
Det är sex av åtta riksdagspartier som idag är för en reglering kring nedtrappning av ränteavdraget. De partier som idag ställer sig bakom en nedtrappning är Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De två partier som inte är helt beredda att besluta om en nedtrappning är Moderaterna och Socialdemokraterna. Dessa partier är i sig inte emot förslaget, men de önskar se detta förslag i ett större perspektiv där det tas ett omtag även om andra boendeskatter.
Per Bolund, som är finansmarknadsminister i regeringen, har uttalat att han är förhållandevis säker på att Moderaterna och Socialdemokraterna efter valet i höst kommer att ansluta sig till de andra sex partierna i frågan. Samtidigt är den här frågan betydligt känsligare än exempelvis frågor om
