Du har säkert hört talas om att du behöver betala ränta när du tar ett lån. Det gäller oavsett vilken typ av lån det handlar om. Snabblån, privatlån, bolån eller billån – de kommer alla med en räntekostnad, dock kan denna kostnad variera stort. Dessutom pratas det om olika sorters räntor. Med hjälp av vår guide kan du lära dig allt du behöver veta om räntor för att göra så smarta val, och spara så mycket pengar, som möjligt.
Inlåningsränta och utlåningsränta
När du lånar pengar av en bank eller annan långivare måste du alltid betala ränta på lånebeloppet, det här är kostnaden för att låna pengar. Men du kan även själv agera långivare. Det gör du varje gång du sätter in pengar på ett sparkonto. Dock blir din ersättning, sparräntan, betydligt lägre än den långivaren tar ut av dig vid utlåning.
Det finns alltså två olika ränteformer:
- Inlåningsränta
Inlåningsränta, den klassiska sparräntan, är den ränta du får om du sparar pengar på ett sparkonto. - Utlåningsränta
Utlåningsränta är den ränta du betalar när du lånar pengar från en bank eller annat låneinstitut.
Nominell och effektiv ränta
Ränta för ett lån anges i två grundläggande typer: nominell och effektiv ränta. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan de två ränteformerna om du står i begrepp att teckna ett lån. Skulle du bara kolla på den lägre räntan finns en risk att du får en otrevlig överraskning när det är dags att börja betala av lånet.
- Nominell ränta – anger den grundläggande räntesatsen. Den korrekta termen är nominell räntesats, och innebär kort sagt den procentuella kostnad långivaren tar ut för lånet. Räntan kan vara antingen fast eller rörlig under löptiden.
- Effektiv ränta – inkluderar den nominella räntan och alla övriga kostnader för lånet. Övriga kostnader kan vara uppläggningsavgift, aviavgift och dylikt. Den effektiva räntan brukar anses mer rättvis. Den visar på en procentuell räntesats på årsbasis, men kan dock bli missvisande för lån med kortare återbetalningstid, så som snabblån/sms-lån.
Risken vid utlåning av pengar består i att långivaren eventuellt inte får tillbaka beloppet som denne lånat ut. Räntan fungerar därmed även som en form av riskkompensation.
Vad gäller sms-lån är räntan i regel relativt hög. Det finns flera anledningar till detta. Först och främst är dessa lån förenat med ett högt risktagande för långivaren. Kraven på dig som låntagare är låga, och det krävs heller ingen säkerhet för dessa lån. Detta gör att långivaren tvingas sätta en hög räntesats på de här lånen. Att räntan är så hög beror dock inte bara på risken utan även på att det finns en så pass stor efterfrågan på dessa lån att priset kan sättas därefter.
Den generella rekommendationen för dig som låntagare är att jämföra den effektiva räntan för olika lån då denna inkluderar alla kostnader för lånet. Dock finns det tillfällen när det inte är optimalt att fokusera enbart på denna siffra. Det här gäller framför allt vid kortsiktiga lån, som snabblån.
Nominell ränta
Långivarens kostnad för att de lånar dig pengar, den nominella räntan, kan vara antingen rörlig eller fast.
Rörlig ränta
Ett lån med rörlig ränta löper med en nominell ränta som kan justeras både uppåt och nedåt med utgångspunkt i världsekonomins status och den rådande marknadsräntan. Rörlig ränta är standard för bolån och privatlån.
Fast ränta
Ett lån med fast ränta löper med samma nominella räntesats under lånets hela löptid. Bundna bolån och sms-lån är lån som löper med fast ränta. Fördelen med fast ränta är att räntekostnaden över lånets hela löptid är given.
Effektiv ränta
Effektiv ränta anger den totala kostnaden på årsbasis för ett lån. I denna uppgift ingår inte bara den nominella räntan utan även eventuella avgifter såsom aviavgifter och uppläggningsavgifter. Dessutom tar uppgiften om den effektiva räntan hänsyn till återbetalningar. Den effektiva räntan ger en mer rättvisande bild av kostnaden för lån, särskilt för lån som löper över 12 månader eller mer.
Anledningen till att den effektiva räntan kan vara något missvisande för snabblån som sms-lån är att återbetalningstiden för dessa lån vanligtvis ligger mellan 1-3 månader. Letar du efter ett snabblån är det därför viktigt att du kontrollerar den nominella räntan, och adderar övriga kostnader baserat på din återbetalningstid. Om du skulle ha två olika snabblån med samma löptid går det dock alldeles utmärkt att använda den effektiva räntan som ett jämförelsetal.
Var säker på att den totala kostnaden för lånet känns rimlig för just din situation innan du signerar något. Studera även de olika långivarnas låneexempel för att få en tydligare bild av vad den totala kostnaden för ditt lån landar på.
Styrränta (tidigare reporänta)
Riksbanken är Sveriges centralbank och det är deras uppgift att bestämma styrräntan. Det är den ränta som bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken. Då Riksbankens huvudsakliga uppgift är att upprätthålla ett fast penningvärde justeras styrräntan utifrån förväntningar om den kommande inflationsutvecklingen.
Målet är att inflationen ska ligga omkring 2 % per år, då räknas den som låg och stabil. En inflationstakt på 2 % innebär att dagens priser är två procent högre än för ett år sedan.
Genom att justera styrräntan kan centralbanken påverka den allmänna räntenivån i ekonomin, vilket i sin tur påverkar inflationen och den ekonomiska aktiviteten. En höjning av styrräntan tenderar att kyla ner en överhettad ekonomi genom att göra lån dyrare och uppmuntra sparande. Motsatt, en sänkning av styrräntan syftar till att stimulera ekonomin genom att göra lån billigare och öka konsumtionen och investeringarna.
Referensränta
Referensräntan är även den en räntesats satt av Riksbanken. Den fastställs två gånger om året: 1 januari respektive 1 juli varje år. Referensräntan motsvarar styrräntan vid slutet av föregående halvår, avrundat uppåt till närmsta halva procentenhet. Denna räntesats används som utgångspunkt för att bestämma dröjsmålsräntan och andra räntor.
Även bankernas utlåningsräntor påverkas av referensräntan, detta eftersom de måste betala en högre kostnad till Riksbanken. Om referensräntan stiger så kommer också räntorna på banklån att gå upp, vilket gör det dyrare att låna pengar för både företag och privatpersoner.
Dröjsmålsränta
Dröjsmålsränta är en ränta som tas ut när en betalning inte görs i tid. Syftet med dröjsmålsränta är att kompensera långivaren för den förlust som förseningen orsakar, samt att uppmuntra dig som låntagare att betala dina skulder i tid.
I Sverige regleras dröjsmålsränta av räntelagen, där det stadgas att om ingen specifik dröjsmålsränta avtalats mellan parterna, ska den motsvara referensräntan plus åtta procentenheter.
Dröjsmålsränta kan vara betydligt högre än vanliga räntor, vilket gör att skulder snabbt kan växa om betalningar försenas. Därför är det viktigt att du som låntagare håller koll på dina betalningsförpliktelser och undviker att hamna i dröjsmål.
Listränta
Inom bolån är det viktigt att förstå både listränta och snittränta, då dessa räntor påverkar kostnaderna för att finansiera bostadsköp och kan vara avgörande för den ekonomiska planeringen.
Listräntan är den ränta som banker och andra långivare annonserar som sina officiella räntesatser för olika typer av lån. Denna ränta publiceras ofta på långivarens hemsida och i marknadsföringsmaterial.
Listräntan fungerar som en utgångspunkt för förhandlingar mellan banken och kunden. Det är vanligt att kunder kan förhandla sig till en lägre ränta än listräntan, särskilt om de har en stark ekonomisk ställning, god kreditvärdighet eller är långvariga kunder hos banken. Därför är listräntan inte alltid den faktiska räntan du som låntagare kommer att betala, utan snarare en indikation på var förhandlingarna kan börja.
Snittränta (tidigare genomsnittsränta)
Snitträntan är den genomsnittliga ränta som kunder faktiskt betalar på sina bolån hos en viss bank under en viss period. Denna ränta beräknas genom att ta med alla bolåneräntor som banken har beviljat under exempelvis den senaste månaden och beräkna medelvärdet.
Snitträntan ger en mer realistisk bild av vad låntagare faktiskt betalar, och är därför ett användbart verktyg för dig som vill jämföra olika bankers erbjudanden. Genom att titta på snitträntan kan du få en bättre uppfattning om vad som är möjligt att förhandla fram, och hur generösa olika banker är med sina ränterabatter.
Ränta på ränta
Ränta på ränta är ett koncept som framför allt appliceras på sparande.
Exempel: Tänk dig att du månadssparar 1 000 kr. Efter ett år har du fått ihop 12 000 kr och vid årsskiftet adderas den sparränta du tjänat in. Vid en ränta om 3,5 % får du då 420 kr vilket gör att ditt totala belopp på kontot nu uppgår till 12 420 kr. Denna summa kommer nu, tillsammans med dina nya inbetalningar, att generera ännu mer ränta.
Du tjänar med andra ord in ränta inte bara på det ursprungliga beloppet, utan även på tidigare ränteutbetalningar. Det här är ränta på ränta-effekten.
