Avdragsgilla räntor

En av grunderna i svensk skattelagstiftning är att ränteutgifter ska vara avdragsgilla. Det gäller alla utgifter för ränta oavsett hur de har tillkommit och oavsett belopp. Det finns några få undantag. Du kan göra avdrag i deklarationen för de flesta former av lån. Exempelvis:

Snabbval
Läser in...


    Skillnad på räntor och avgifter

    Viktigt att komma ihåg är att den avdragsgilla utgiften är själva räntan på ett lån. Inga andra kostnader förknippade med ett lån kan dras av i deklarationen. Detta innebär att kostnader som de vanligt förekommande uppläggningsavgifterna och aviavgifterna inte kan dras av.

    För bolån och privatlån är detta normalt inget större problem eftersom eventuella avgifter utgör en väldigt liten del av de totala kostnaderna. För smslån och andra mindre snabblån är situationen dock en annan. Vad gäller vissa smslån så kan faktiskt hela lånekostnaden utgöras av en avgift och då kan du inte göra något avdrag överhuvudtaget. Amorteringar på lån är naturligtvis inte heller avdragsgilla.


    Avdragsgilla räntor

    Nominell eller effektiv ränta

    Det är skillnad på räntor och avgifter för ett lån. Därför orsakar ofta begreppen nominell ränta och effektiv ränta en del förvirring. I dessa fall är den nominella räntan alltid avdragsgill i och med att den endast består av en ren räntekostnad. Vad gäller den effektiva räntan så är det ett begrepp som innefattar såväl den nominella räntan som tillkommande avgifter. Med andra ord är den effektiva räntan inte avdragsgill i sin helhet, utan det gäller endast den nominella räntan.


    Räntereduktion och avdragsgill ränta

    Om du har ränteutgifter under ett kalenderår kommer dessa först att räknas av mot eventuella finansiella inkomster, såsom till exempel inkomster från räntekonton i banken, utdelningar i fonder/aktier och liknande. Kort sagt så kvittas inkomsterna mot utgifterna (räntereduktion). Om nettot visar ett underskott, det vill säga att du har haft högre ränteutgifter än finansiella inkomster kan du dra av nettot på din beräknade skatt.


    Exempel på ränteavdrag

    Du betalar 30 000 kr i ränta på ditt bolån under ett kalenderår. Samtidigt har du inkomster från utdelning på aktier på 2000 kr samt inkomster från ett räntekonto i banken på 4000 kr. Nettot blir då 24 000 kr.

    I regel behöver du sällan göra något själv för att få avdrag i deklarationen för dina ränteutgifter. Alla kreditgivare, banker och finansbolag rapporterar in uppgifter till Skatteverket som sedan automatiskt fyller i uppgifterna på din deklaration. Du kan hitta uppgifterna under punkt 8 (Avdrag – Kapital) på deklarationen. Inkomst av kapital finner du under punkt 7.

    Avdraget är 30% av räntenettot per person och år upp till 100 000 kr. Om ditt netto skulle överstiga 100 000 kr blir avdraget 21% för den överskjutande summan.

    Ditt netto enligt ovan är 24 000 kr. Ditt avdrag på den beräknade skatten blir således 7200 kr (0,30 x 24 000 kr).

    Att tänka på med avdrag

    Grundregeln är okomplicerad; räntor för lån är avdragsgilla i deklarationen men inte avgifter. Innan du ska låna pengar finns det dock några saker att tänka på. Dessutom finns några undantag från grundregeln, nämligen:

    • Du kan inte göra avdrag för räntan på studielån via CSN.
    • Avdrag kan du enbart göra för lån du är personligen betalningsansvarig för.
    • Ifall uppgifter om dina lånekostnader inte finns med i deklarationen måste du ange dem i särskild ordning för att Skatteverket ska kunna ta dem i beaktande.
    • Om du har ett bolån tillsammans med make eller sambo, och någon av er står för en betydande andel av de totala ränteutgifterna, kan ni med fördel ange en annan procentfördelning än 50/50 för att få skattemässiga fördelar.

    Fortsätt läsa om räntefria lån