Avdragsgilla räntor

Snabbval
Loading...

    avdragsgillt i deklarationen

    Grunderna i svensk skattelagstiftning är att ränteutgifter ska vara avdragsgilla. Det gäller alla ränteutgifter oavsett hur de har tillkommit, med endast något undantag, och oavsett belopp. Du kan göra avdrag i deklarationen för de flesta former av lån som:


    Skillnad på räntor och avgifter

    Viktigt att komma ihåg är att den avdragsgilla utgiften är själva räntan på ett lån. Inga andra kostnader förknippade med ett lån kan dras av i deklarationen. Detta innebär således att tillkommande kringkostnader så som de vanligt förekommande uppläggningsavgifterna och aviavgifterna inte kan dras av.

    För bolån och privatlån är detta normalt inget större problem eftersom eventuella avgifter utgör en sådan liten del av de totala kostnaderna. För smslån och snabblån är situationen dock en annan. Vad gäller vissa smslån så kan faktiskt hela lånekostnaden utgöras av en avgift och då kan du inte göra något avdrag överhuvudtaget. Amorteringar på lån är naturligtvis inte heller avdragsgilla.


    Nominell eller effektiv ränta

    Som nämnts i stycket ovan så är det skillnad på räntor och avgifter. Detta kan verka missvisande i situationer då det pratas om nominell ränta och effektiv ränta. I dessa fall är den nominella räntan alltid avdragsgill i och med att den endast består av en ren räntekostnad. Vad gäller den effektiva räntan så är det ett begrepp som innefattar såväl den nominella räntan som tillkommande avgifter. Med andra ord är den effektiva räntan inte avdragsgill i sin helhet, utan det gäller endast den nominella räntan.


    Räntereduktion och avdragsgill ränta

    Om du har ränteutgifter under ett kalenderår kommer dessa först att räknas av mot eventuella finansiella inkomster, såsom till exempel inkomster från räntekonton i banken, utdelningar i fonder/aktier och liknande. Kort sagt så kvittas inkomsterna mot utgifterna (räntereduktion). Om nettot visar ett underskott, det vill säga att du har haft högre ränteutgifter än finansiella inkomster kan du dra av nettot på din beräknade skatt.


    Exempel på ränteavdrag

    Exempel: Du betalar 30 000 kr i ränta på ditt bolån under ett kalenderår. Samtidigt har du inkomster från utdelning på aktier på 2000 kr samt inkomster från ett räntekonto i banken på 4000 kr. Nettot blir då 24 000 kr.

    I regel behöver du sällan vidta några åtgärder på egen hand för att få avdrag i deklarationen för dina ränteutgifter. Alla kreditgivare, banker och finansbolag rapporterar in uppgifter till Skatteverket som sedan automatiskt fyller i uppgifterna på din deklaration. Du kan hitta uppgifterna under punkt 8 (Avdrag – Kapital) på deklarationen. Inkomst av kapital finner du under punkt 7.

    Avdraget är 30% av räntenettot per person och år upp till 100 000 kr. Om ditt netto skulle överstiga 100 000 kr blir avdraget 21% för den överskjutande summan.

    Exempel 2: Ditt netto enligt ovan är 24 000 kr. Ditt avdrag på den beräknade skatten blir således 7200 kr (0,30 x 24 000 kr).

    Att tänka på med avdrag

    Grundregeln är ganska okomplicerad; kostnadsräntor för lån är avdragsgilla i deklarationen. Vad gäller att låna pengar finns det dock några saker att tänka på och dessutom några undantag, nämligen:

    • För räntor på studielån som du har tagit via CSN kan du inte göra avdrag.
    • Du kan bara medges avdrag för de lån som du är personligt betalningsansvarig för.
    • Ifall uppgifter om dina lånekostnader inte finns med i deklarationen måste du ange dem i särskild ordning för att Skatteverket ska kunna ta dem i beaktande.
    • Om du har ett bolån tillsammans med make eller sambo, och någon av er står för en betydande andel av de totala ränteutgifterna, kan ni med fördel ange en annan procentfördelning än 50/50 för att få skattemässiga fördelar.

    Fortsätt läsa om räntefria lån