Publicerat: 8 september, 2020

Kryphålet i den nya kreditlagen

Den 1 juli ändrades förutsättningarna för Sveriges e-handlare, närmare bestämt hur olika betalningssätt får presenteras i kassan vid utcheck. Det i form av en ny lag som då trädde i kraft, med syftet att minska risken för konsumenter att lockas till eller råka handla på kredit.

Lagförändringen innebär följande: kreditbetalning får inte visas först i listan över alternativ.

Dessutom får kreditbetalning inte vara förvalt om det finns andra sätt att betala. Istället ska de betalningsalternativ som innebär direktbetalning visas först och får lov att vara förvalda.

Detta som en del i ledet att minska konsumentkrediterna, där e-handel är en bidragande faktor. Idag består 18 procent av svenskars skulder av konsumentkrediter, och det ökar.

Ändringen i kreditlagen kan låta tydlig och enkel, men det finns kryphål i lagstiftningen.

Läs mer: Allt fler handlar på nätet – Samla dina e-handelslån

Klarnas kontor

Trots nya lagen fortsätter Klarna erbjuda faktura som första betalningsalternativ. Foto: Klarna

Följs den nya lagen?

Vi börjar från början: följer Sveriges e-handlare den nya kreditlagen? Där går åsikterna isär.

Och det är faktiskt svårt att svara på den frågan. En granskning från SvD visar att H&M och Klarna hittat ett kryphål, där de kan fortsätta erbjuda faktura som första betalningsalternativ.

Ett lagbrott? Nej, inte enligt hur de väljer att tolka den nya lagändringen.

För betaltjänsten Klarna skulle lagen vara besvärande om den tillämpades i sin bokstavliga mening. En av deras mest populära betalmetoder är nämligen den s.k. 14 dagars fakturan.

Och Klarna är på många sätt en central aktör i detta. Många e-handlare anlitar Klarna som betalleverantör. Dessutom är det leverantören, och inte e-handlaren, som ansvarar för att följa lagen. Deras tolkning av lagen har alltså stor påverkan på hur kassorna utformas.

Men för att förstå hur de resonerar behöver vi först förstå kryphålet. Det hela hänger på var gränsdragningen görs mellan kredit- och direktbetalning. Vi tittar närmare på denna tolkning.

Kreditlagen – En tolkningsfråga

Tolkningsfrågan ser ut såhär: H&M tolkar betalkort och Paypal som kreditbetalningar. På så sätt anser de att det inte finns någon direktbetalning på deras hemsida. Utan det är det fritt fram med kredit som första val. Det är också vad H&M väljer att presentera i sin onlinekassa.

H&M:s presentation av betalningssätten i kassan ser ut så här:

  1. Betala senare (genom Klarna)
  2. Dela upp betalning (genom Klarna)
  3. Betalkort
  4. Paypal

Men vad är det för kryphål de har hittat egentligen? Jo, ståndpunkten grundar sig på en definition i lagen. De betalsätt som består av både kredit och debet ses tolkas som kredit.

E-handelskassornas teknik kan inte skilja dessa åt. Alltså hamnar alla betalkort i kategorin för kreditbetalning, både kreditkort och debetkort. Men vad är då egentligen direktbetalning?

De återstående alternativ som nämns är:

  • Swish
  • Banköverföringar
  • Klarna Direkt

Och ingen av dessa betalningsalternativ erbjuds av H&M vid utcheckning.

Kreditlagen i framtiden

En sak kan vi vara överens om: lagen är svårtolkad. Samtidigt som många e-handlare har valt att presentera alternativ som Swish först är det också flera som har valt H&M:s tolkning.

Frågan är vad som händer med kreditlagen framöver. Det finns definitivt flera sätt att se på den. Dessutom har Finansinspektionen ännu inte gett sin syn på saken. Så det återstår att se vart detta leder. Det är inte omöjligt att den genomgår en laglig prövning i framtiden.

Tills dess lär kreditbetalning bestå som det första betalsättet på många webbplatser.

Läs mer: Ny kreditlag i Danmark är en av de strängaste i EU