Greklands stora ekonomiska kris

Idag kantas världsekonomin av allt fler problem. Grekland och dess finansiella situation har under de senaste åren fått allt mer uppmärksamhet, något som med tanke på tillståndet i fråga inte är speciellt konstigt. Vad vi idag bevittnar är ett land i kris som under tre omgångar varit beroende av nödlån från EU och IMF för nu sammanlagt 326 miljarder euro. Vilka faktorer har påverkat denna nedåtspiral och finns det någon typ av ljus framtid för detta land och in så fall inom vilka tidsramar? 

Grekland är ett land med mycket kulturhistoria. Under antiken föddes här den första teaterscenen och grekiska filosofer kom att mynta tankesätt och teorier som än idag spelar en central roll i våra sätt att förhålla oss till varandra och omvärlden. Och frånsett det grekiska kulturarvet är Grekland även ett land med bred ekonomisk historia. Likt andra länder har dess finansiella historia haft sina toppar och dalar men idag bevittnar vi en situation som fullständigt håller på att spåra ur.

Fram till den globala finanskrisen 2007-2008 var Grekland en relativt stabil ekonomi och vittnade till och med om hög ekonomisk tillväxt under perioder, huvudsakligen tack vare blomstrande turism. Men under den kritiska perioden mellan 07 och 08 kom Grekland att bli ett av de länder som tog mest stryk och 2010 redogjordes det att mycket inte stod rätt till. Landet hade under flera års tid bluffat med sina siffror och när alla kort las på bordet visade det sig att både statsskulden och budgetunderskottet var mycket högre än någon kunnat ana.

Från och med detta gick majoriteten av landets skatteinkomster till att betala räntor till bland annat Frankrike och Tyskland. Greklands regering var nu tvungen att besluta om kraftiga nerskärningar i sin stadsbonus vilket kom att drabba offentliganställda mycket hårt. Om man blev arbetslös fanns det inte mycket att göra. Detta bäddade givetvis för en ohållbar situation i samhället och den Europeiska centralbanken ryckte in för att rädda euron i from av stora stödlån till landet. Sedan det första åtstramningspaketet   implementerades i februari 2010 har ytterligare fyra  genomförts, det senaste år 2012 som innebar en minskning av minimilönen på hela 22%.

Det är huvudsakligen denna reform som ligger till grund för den, än dag, rådande arbetslösheten i Grekland. Idag påverkas även den ekonomiska situationen av flyktingfrågan och dess allt mer aktuella bekymmer. En kapitalkontroller infördes i juni 2015 i hopp om att förhindra pengautflöden ur landet, något som i teorin låter rimligt men som i praktiken kan riskera en finansiell kollaps. En så pass omfattande ekonomisk kris som denna är komplicerad och besvärlig att lösa och det krävs vanligtvis flera typer av instanser under en längre tid för att motarbeta.