Spara i fonder

Att börja spara i fonder är ett enkelt sätt att komma igång med ditt sparande. Genom att spara i fonder får du en god riskspridning och du behöver själv inte sätta dig in i enskilda aktier eller marknader.

Det finns det ett mycket stort antal fonder att välja bland och det är inte alltid lätt att välja. Låt oss titta på hur man kan tänka!

Vad är en fond?

En fond består av olika värdepapper, till exempel aktier eller räntebärande papper. När du köper en andel i en fond blir du samtidig delägare i de värdepapper som ingår i fonden. Om du är nybörjare på aktier så rekommenderar vi dig att starta med en bred fond.

Varje fond har en eller flera fondförvaltare som fattar beslut om vilka värdepapper som ska ingå. Fondförvaltaren bestämmer också när det är dags att köpa och sälja olika värdepapper. Ofta styrs fondförvaltaren av detaljerade regler som fondbolaget satt upp.

Varje fondbolag och fondförvaltare har sin egen investeringsfilosofi och strategi. Vissa fonder har en så kallad aktiv förvaltning. Då fattar fondförvaltaren hela tiden olika beslut. Andra fonder är passiva och då styrs valen av fasta regler, till exempel att fonden ska följa ett aktieindex.

Kvinna kollar på surfplatta

Hur är en fond uppbyggd?

En fond är en sammansättning av olika värdepapper, vanligtvis aktier eller obligationer. Det är en fondförvaltare som sätter ihop fonderna och håller koll på de, så att du själv slipper. Det är en av fördelarna med fonder, att du slipper sätta dig in i den ekonomiska världen och kan istället luta dig tillbaka och, förhoppningsvis, låta dina pengar växa sig ännu större. Det fungerar som så att investerare och privatpersoner lägger in pengar som utgör fonden. En fondförvaltare tar sedan dessa pengar och investerar i olika aktier och/eller obligationer. När innehållet i fonden höjs eller sänks i värde så kommer även dina pengar att minska eller öka i samma takt.

Det finns olika bredd på fonderna. I en bred fond, som innehåller många olika typer av aktier, så är ökningen av fonden oftast lägre. Det är låg risk att förlora pengar, men även något lägre avkastning. Detta alternativ passar dig som vill använda fonderna som ett sparande som växer lite, utan risken att förlora pengar. Vill du istället använda fonder mer som en inkomst så krävs det att du tjänar lite mer, och då måste du ta en högre risk. Antingen väljer du då att investera i en fond som är smalare och riktar in sig på något specifikt, eller så kan du till och med gå över till att handla med enskilda aktier.

Det är lättare att spara i fonder än att köpa enskilda aktier. En aktiefond innehåller minst 16 aktier, vilket ger en god riskspridning. Fonder ger samtidigt en mycket bättre avkastning på sikt än ett sparkonto.
Ja. Om din fondförvaltare mot förmodan skulle gå i konkurs har du fortfarande kvar dina andelar i de värdepapper som fonden investerat i. Däremot innebär allt sparande en marknadsrisk. Aktiemarknaden kan gå dåligt under vissa perioder även om den går upp på sikt.
Ja. Det finns några få indexfonder som är helt gratis. Både Avanza och Nordnet har indexfonder som följer Stockholmsbörsen helt utan förvaltningsavgift.
Det brukar ta 1 till 2 bankdagar efter köp innan ditt fondinnehav syns på kontot.
För de flesta fonder tar det mellan 1 och 3 bankdagar innan pengarna kommer in på kontot efter att du sålt.
Ja. Hos nätmäklarna går det att belåna upp till 80 procent av värdet på vissa fonder. Det innebär att du med fonden som säkerhet kan köpa fler fondandelar. På så vis får du en hävstång på ditt sparande.

Så handlar du fonder

Det är lätt att spara i fonder. Du kan köpa andelar i fonder via nätmäklare som Avanza och Nordnet eller via din bank. Så här gör du:

Öppna konto hos en nätmäklare

Det enklaste sättet att spara i fonder på är via någon av nätmäklarna. Vi rekommenderar Avanza och Nordnet. De är bägge användarvänliga och har smidiga plattformar där du kan handla med fonder och följa utvecklingen på dina innehav.

Öppna konto hos Avanza

Öppna konto hos Nordnet

Bestäm vilka fonder du ska köpa

Köp fonder från olika marknader för att sprida på riskerna. En globalfond och en Sverigefond är en bra start.

Om du vill kan du även satsa på mer exotiska marknader som exempelvis tillväxtmarknader och speciella branscher. Sådana placeringar bör bara utgöra en liten del av fondportföljen.

Om du vill ha lägre risk kan du även ha en räntefond eller blandfond i portföljen. Det räcker bra med maximalt fem fonder.

Köp fonderna på rätt typ av fondkonto

Aktiefonder handlar du med fördel på ett investeringssparkonto (ISK). Ett ISK schablonbeskattas varje år och du betalar ingen extra skatt på vinsten. Det är gratis att öppna ett ISK på Avanza eller Nordnet.

Räntefonder är det bättre att spara på ett aktie- och fondkonto eftersom schablonskatten på ett ISK annars äter upp en stor del av eller hela vinsten. På ett aktie- och fondkonto betalar du 30 procent skatt på reavinsten.

Ange hur mycket du vill köpa för

När du köper fonder anger du alltid hur mycket du vill köpa för – oavsett om det är ett engångsköp eller månadssparande. När du senare säljer dina innehav anger du hur många andelar eller hur stor procent av ditt innehav du vill sälja. Här skiljer sig fonder från aktier som alltid köps och säljs i ett fast antal.

Det finns ingen köp- och säljkurs för fonder (till skillnad från aktier). Istället finns det en fondkurs, eller NAV-kurs som den också kallas. NAV-kursen sätts vanligtvis i slutet av dagen. Ofta spelar det med andra ord ingen roll när på dagen du handlar.

Spara regelbundet och försök inte tajma marknaden

För de flesta är nyckeln till ett lyckat fondsparande att spara regelbundet, gärna med ett automatiskt månadssparande i fonder. Nästan ingen klarar att tajma marknaden. Därför är det bra att inte röra innehaven så mycket förutom att fylla på med nya sparpengar varje månad.

Olika typer av fonder

Det finns flera olika typer av fonder att välja bland. Ofta delar man in dem i följande kategorier:

  • Aktiefonder: Innehåller minst 85 procent börsnoterade aktier. Enligt lag måste en aktiefond innehålla minst 16 olika aktier. För långsiktiga investeringar ger aktiefonder bäst avkastning.
  • Räntefonder: Placerar i räntebärande papper. Det finns räntefonder med kort löptid (penningsmarknadsfonder) och de med lång löptid (obligationsfonder). Räntefonder har lägre risk men även lägre avkastning på sikt än vad aktiefonder har.
  • Blandfonder: Innehåller både aktier och räntebärande papper. Risken är lägre än i en aktiefond medan det finns bättre möjlighet till god avkastning än i en räntefond.
  • Hedgefonder: En fond där fondförvaltaren har friare tyglar att placera kapitalet. Hedgefonder kan till exempel placera i råvaror och derivat för att bättre klara av sämre börsklimat.
  • Indexfonder: En typ av aktiefond som följer ett visst aktieindex. De är ofta mycket billigare än aktivt förvaltade aktiefonder, läs mer om indexfonder här.
  • Börshandlade fonder: Kallas även för ETF (Exchange Traded Fund). En typ av fond som handlas på börsen. De går därför snabbare att köpa och sälja än vanliga fonder. ETF:er följer ofta ett index.
  • Etikfonder: Fonder som tar socialt ansvar, t.ex. genom att inte investera i vissa sektorer som tobak, krigsmateriel eller alkohol. Det kan också ske genom att aktivt investera i miljöbolag eller förnybara energikällor.
  • Fond-i-fond: En slags fond som innehåller flera fonder. Förvaltaren väljer inte enskilda aktier utan ägnar sin tid åt att hitta bra fondförvaltare. Nackdelen är att man får betala en högre avgift.

Så väljer du rätt fond

Det finns flera tusen fonder att välja bland så hur vet man egentligen vilka som är bra? Låt oss börja i rätt ände. Hur god avkastning du kommer att få på dina fonder beror i första hand inte på vilka fonder utan vilken typ av fonder du väljer.

Ett långsiktigt sparande bör ske i aktiefonder medan pengar du behöver i närtid hellre placeras i räntefonder. Eventuellt köper du både aktiefonder och räntefonder och balanserar om innehaven regelbundet för att sänka risken i portföljen.

I nästa steg spelar ditt val av inriktning, till exempel globalfonder, Europafonder eller Sverigefonder, ofta större roll än exakt vilken fond inom respektive kategori du väljer. Istället för att hela tiden försöka pricka rätt är det bättre att bestämma sig för hur du ska fördela portföljen mellan de olika inriktningarna. Det kan exempelvis se ut så här i en långsiktig fondportfölj (men bestäm själv vad du tycker är rimligt):

  • 50 procent globalfond
  • 25 procent Sverigefond
  • 25 procent annat, till exempel en Europafond, tillväxtmarknader och/eller småbolag

Först därefter är det dags att välja exakt vilka fonder du ska välja. Ett bra utgångsläge är att titta på fondavgiften. Försök att hålla dig till fonder med en låg förvaltningsavgift, gärna under 0,5 procent per år. Indexfonder är ofta ett bra val. De är billiga och ibland rent av gratis.

Till sist kan det vara en god idé att titta på enskilda förvaltare. Välj en förvaltare som har ett gott rykte och som lyckats uppvisa goda resultat under en längre tid.

Hur många fonder ska man ha?

Hur många fonder man ska ha är en fråga som ofta dyker upp när man ska bygga sin fondportfölj. De flesta brukar faktiskt köpa lite fler fonder än vad som egentligen är nödvändigt.

Aktiefonder innehåller minst 16 olika aktier men ofta har de långt fler än så. Ibland finns det flera hundra aktier i en aktiefond. Räntefonder kan innehålla ett mindre antal räntebärande papper eftersom risken är lägre.

Eftersom en fond innehåller så pass många värdepapper behöver du inte särskilt många fonder för att få en god riskspridning. Om du vill hålla sparandet på enklast möjliga nivå kan det räcka med en globalfond.

I praktiken kan det vara bra att ha några fler fonder i portföljen för att få exponering mot fler marknader. Ha som riktlinje att inte ha mer än en fond för varje marknad eller inriktning som du väljer att investera i.

Om du skaffar dig mer än en handfull fonder i din fondportfölj riskerar du att det blir rörigt utan att det ger dig några fördelar i avkastning eller riskspridning. Ökad riskspridning innebär nämligen bara en fördel till en viss nivå.

Balansera om fondportföljen regelbundet

Bestäm dig för vilka fonder du ska köpa och hur du ska fördela dem i din fondportfölj. Därefter är det en god idé att balansera om portföljen regelbundet, till exempel en gång om året. Då säljer du en del av de fonder som gått bättre än de andra och köper mer av dem som gått sämre. På så vis återställer du den ursprungliga fördelningen i portföljen.

Den främsta anledningen till varför det är bra att balansera om fondportföljen är för att hålla riskspridningen jämn över tid.

En annan anledning är att dra nytta av de svängningar som olika branscher och marknader uppvisar. Det finns goda chanser att de fonder som gått sämre förr eller senare går starkare igen.

Avgifter – aktivt eller passivt förvaltade fonder?

När du köper fonder bör du kontrollera hur stor den årliga förvaltningsavgiften är. Även om en eller två procent kanske inte låter så mycket handlar det om stora summor pengar på sikt på grund av ränta på ränta-effekten.

De flesta fondförvaltare lyckas inte prestera bättre än index på sikt. Det är ett argument för att hålla sig till fonder med låg förvaltningsavgift. En fond som till exempel har 1,5 procent i avgift måste prestera 1,5 procent bättre än index för att hamna på plus minus noll.

Många gånger är indexfonder ett bättre val än aktivt förvaltade fonder.

Alternativ till fonder

Om du har tid och möjlighet kan rena aktier vara ett bra alternativ till aktiefonder. Fördelen med att köpa aktier direkt istället för att spara i fonder är att det ger dig möjligheten att välja exakt vilka bolag du vill investera dina pengar i. Du kan välja fritt mellan små och stora bolag samt svenska och utländska aktier till dess att du har byggt upp en portfölj som du tror på.

En annan fördel med att köpa aktier är att du slipper förvaltningskostnaden helt och hållet. Du får förvisso betala ett courtage när du köper och säljer dina aktier, men under tiden som du äger dem kostar de inte ett öre.

Nackdelen med att handla aktier istället för fonder är att du behöver skaffa dig mer kunskap innan du sätter igång. Därför kan investmentbolag vara ett bra alternativ om du vill prova på aktier. Dessa bolag investerar i flera andra bolag. Resultatet blir nästan som en aktiefond, fast utan avgifterna.

Niklas har en gedigen bakgrund inom ekonomi. Tack vare sin erfarenhet inom såväl banksektorn som retailbranschen, startups och väletablerade företag så har han skaffat sig en bred kunskapsbas inom ekonomi och finans. Att ha arbetat med såväl privatpersoner som företag har gjort att han fått ett brett perspektiv på hur behovet av finansiella lösningar ser ut från olika kunders perspektiv. Vidare har Niklas ett gediget intresse för värdepappersmarknaden. Att ständigt hålla sig uppdaterad om de senaste nyheterna är en självklarhet för honom. Denna breda kunskapsbas har sedan legat till grund för det Sverigekredit.se är idag.

Fyll i formuläret för att fortsätta din ansökan hos vår partner

*” anger obligatoriska fält

Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden