Indexfonder följer ett underliggande aktieindex. Det är en form av passiv förvaltning som gör att förvaltningsavgiften blir minimal. Indexfonder har blivit populära eftersom det visat sig att många aktivt förvaltade fonder inte lyckas slå index på sikt, trots dyra avgifter.
Visst finns det chanser att få en bättre avkastning än index med direktköp i aktier, men det är inte säkert att risken är värd den avkastningen. Även om handeln med värdepapper som aktier har blivit enklare med internets intåg är det en väldigt liten del av befolkningen som har tillräckligt med kunskaper för att ge sig in i aktiehandeln. Där kommer en indexfond in.
Detta är ett sätt att spara långsiktigt i aktier med en relativt stor avkastning (som många gånger är större än att aktivt aktiehandla) och med lägre risker. Något som är perfekt för de som har en större summa de vill lägga undan och vill att den ska växa till sig.
Vad är indexfonder?
Så som namnet antyder följer indexfonder ett index. Det finns mängder med olika index på världens börser. Gemensamt är att de alla återspeglar utvecklingen för ett förutbestämt antal aktier. När vi exempelvis talar om Stockholmsbörsen är det ofta indexet OMXS30 eller OMXSPI vi talar om.
En indexfond följer ett utvalt index till punkt och pricka. De aktier som ingår i indexfonden motsvarar de aktier som ingår i indexet. För att fördelningen ska vara korrekt över tid behövs en förvaltare som ser över indexet.
Man brukar säga att denna förvaltning är passiv. Det innebär att förvaltaren aldrig behöver ta några aktiva beslut om vilka aktier som ska ingå i fonden och hur fördelningen ska se ut. Det är det underliggande indexet som dikterar innehav och fördelning.
Ett tilltagande intresse för indexfonder
Den första indexfonden dök upp redan 1976. Det var John Bogle på investmentbolaget Vanguard som lanserande Vanguard 500 Index Fund. Sedan dess har många andra investerare och småsparare blivit övertygade om fördelarna med indexfonder.
I Sverige och Europa var Handelsbanken en av de första att erbjuda en indexfond för småsparare. Senare blev nätmäklarna Avanza och Nordnet bland de första i världen att erbjuda helt gratis indexfonder.
Enligt Bank of America Merrill Lynch kommer hälften av alla pengar i världens aktiefonder vara placerade i indexfonder år 2024.
Hur fungerar indexfonder?
Hur många indexfonder ska man ha?
När ska man köpa indexfonder?
Är det inte möjligt att slå index?
Vilka indexfonder är bäst?
Hur hittar jag gratis indexfonder?
Lägre kostnad
Ett av de främsta argumenten för indexfonder är att de är mycket billigare än aktivt förvaltade fonder. En förvaltningsavgift på någon procent per år kanske inte låter så mycket, men med tiden handlar det om stora summor som går förlorade i avgifter.
Det finns indexfonder som är helt gratis. I snitt har indexfonderna en förvaltningsavgift på 0,4 procent per år. De allra dyraste indexfonderna kostar runt 1 procent per år, men då handlar det om indexfonder för lite ovanligare marknader.
Som jämförelse kostar de flesta aktivt förvaltade Sverigefonderna över 1 procent per år. Många kostar 1,5 till 2 procent i årlig förvaltningsavgift. Snittavgiften för alla fonder i världen som finns tillgängliga för småsparare är på nästan 1,6 procent. De dyraste aktivt förvaltade fonderna kostar över 3 procent, upp till nästan 5 procent per år.
Ränta på ränta-effekten gör stor skillnad
En liten skillnad i förvaltningsavgift kan göra stor skillnad för sparkapitalet på sikt. Det beror på den så kallade ränta på ränta-effekten. Varje år får du avkastning även på tidigare års avkastningar förutsatt att du inte säljer dina fonder. På så vis kan ett sparkapital växa exponentiellt efter ett tag.
Varje extra krona som du betalar i form av avgifter tas bort från ekvationen. Vi kan som exempel räkna på ett sparkapital på 1 miljon kronor som placeras på en marknad som stiger med i snitt 8 procent per år. Efter 25 år har pengarna vuxit till drygt 6, 8 miljoner kronor.
Pengarna har vuxit på ett imponerande sätt men det förutsätter att du inte har betalat några avgifter. Om du betalar en fondavgift på 1,5 procent blir nettoavkastningen 6,5 procent per år. På 25 år innebär det att 1 miljon kronor växer till knappt 4,3 miljoner. Avgifterna har ätit upp 2,2 miljoner kronor eller runt 34 procent av ditt framtida sparkapital!
Lärdomen är: se till att avgifterna är så låga som möjligt. Därför kan indexfonder vara ett bra val.
God avkastning
Motargumentet från många fondförvaltare är att endast aktivt förvaltade fonder per definition kan prestera bättre än index. Om en fond kan ge flera procent bättre avkastning än index per år borde det väl kunna motivera en högre förvaltningsavgift? Kanske, men till saken hör att det är få fondförvaltare som lyckas så bra.
Vi kan titta på Sverigefonderna som exempel. De senaste tio åren har indexfonder presterat mellan drygt 11 och nästan 13 procent per år beroende på vilket index för Stockholmsbörsen som följs.
Snittet för alla Sverigefonder under samma period var cirka 12,5 procent per år. Att satsa sina sparpengar på en indexfond med låga avgifter hade med andra ord gett ungefär samma genomsnittliga avkastning som för svenska aktiefonder i snitt, inklusive de dyra aktivt förvaltade fonderna. Vissa indexfonder gick bättre än 60 till 70 procent av alla Sverigefonder.
Även om vissa aktivt förvaltade fonder går bättre än index är det svårt att på förhand veta vilka som kommer att gå bra. Förvaltningsavgiften ska ändå betalas oavsett hur fonden utvecklas.
Nackdelar med indexfonder
Det finns även nackdelar med indexfonder, även om de är få:
- Kan inte slå index: Till att börja med går det självklart inte att få en bättre avkastning än index om man sparar i en indexfond.
- Inte så bra på alla marknader: Det finns vissa marknader där aktivt förvaltade fonder har lyckats bättre än indexfonderna. På tillväxtmarknaderna har till exempel de aktivt förvaltade fonderna överlag utvecklats mycket starkare än indexfonderna.
- Ojämn fördelning: I vissa index kan en del aktier bli så stora i förhållande till andra aktier att det blir en dålig riskspridning. Om ett bolag till exempel tar upp 40 procent av indexet (det hände med Ericsson på Stockholmsbörsen kring år 2000) blir indexet känsligt för enskilda bolagshändelser.
- Missar morgondagens succébolag: Många aktieindex består av stora, gamla bolag. De har redan lagt mycket av sin framgångsresa bakom sig. De bolag som har bäst tillväxtchans återfinns sällan i aktieindex.
Olika typer av indexfonder
Det finns över 1650 indexfonder att välja bland. Många av dessa kräver ganska stora sparbelopp. För oss småsparare finns det i praktiken runt 200 indexfonder som vi kan välja. Några av de vanligaste kategorierna är:
Globala indexfonder
De globala indexfonderna följer världsindexet. Här är det i första hand aktier på börserna i USA, Japan, Storbritannien, Schweiz, Tyskland, Kanada och Frankrike som ingår. Det globala indexet är tungt viktat i teknik och finans. Dessutom innehåller det en betydande andel industri, sjukvård och konsumentprodukter. En global indexfond är bra att ha som bas i fondportföljen.
Europeiska indexfonder
De europeiska indexfonderna innehåller bolag främst från Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz, Spanien, Sverige och Nederländerna. Även Norge, Danmark och Italien kan finnas med. De europeiska börserna har många finansbolag och bolag med konsumentprodukter. Även sjukvård och industribolag förekommer i betydande mängd.
Svenska indexfonder
De svenska indexfonderna består av en stor andel industribolag, som kan utgöra runt 25 till 30 procent av fondernas innehav. Därefter är finansbolag och tekniksektorn viktiga i de svenska indexfonderna. Här hittar vi för oss välbekanta storbolag som bland annat Ericsson, Atlas Copco, Volvo, Hennes & Mauritz och Assa Abloy.
Indexfonder för tillväxtmarknader
De indexfonder som är inriktade på tillväxtmarknader har stor exponering mot Kina, som ofta utgör runt 30 procent av innehavet. Därefter hittar vi länder som Sydkorea, Taiwan, Indien, Brasilien, Sydafrika, Ryssland och Thailand bland de största innehaven. Tillväxtmarknaderna har en stor del finansbolag och teknikbolag. Dessutom har de en betydande andel bolag med konsumentprodukter, råvaror och energi.
Indexfonder för småbolag
Det finns några få indexfonder som riktar in sig på småbolag. Genom att investera i småbolag har du möjlighet att få en bättre avkastning på sikt. Småbolag växer snabbare än de stora bolagen, vilket ofta återspeglar sig i aktiekursen. De är dock mer volatila och kan gå sämre när börsen går in i svagare perioder.
Ibland finns det inga indexfonder
Det finns flera marknader där det inte finns några indexfonder för oss småsparare. Bland dessa finns till exempel:
- De flesta landsfonderna
- Små- och medelstora bolag på många marknader
- Globala värdebolag
- Globala tillväxtbolag
- Bolag med stora utdelningar på global nivå
- Nya tillväxtmarknader
Ifall du vill ha exponering mot någon av dessa eller andra marknader eller fondtyper där det inte finns indexfonder återstår med andra ord bara aktiv förvaltning. För de flesta småsparare räcker det dock gott att spara i några få breda indexfonder.
Lätt att månadsspara i indexfonder
Hos många banker och hos nätmäklarna Avanza och Nordnet är det lätt att månadsspara i indexfonder. En stor fördel med att månadsspara i indexfonder är att du varje månad per automatik sätter undan en del av din lön i ett långsiktigt sparande. Det blir stora summor på sikt.
En annan fördel med ett månadssparande i indexfonder är att du inte behöver tänka på när börsen då och då går in i sämre perioder. Då får du istället mer för pengarna, något som lönar sig när börsen senare stiger igen.
Spara i indexfonder hos Nordnet
Spara i indexfonder hos Avanza
Tips för att lyckas med de bästa indexfonderna
Slutligen har vi sammanställt våra bästa tips för dig som vill spara i indexfonder:
- Typ av indexfond: Du kommer ganska långt med en global indexfond och en svensk indexfond i din fondportfölj. Eftersom globala indexfonder till stor del består av amerikanska aktier kan det vara en idé att komplettera med en europeisk indexfond också.
- Förvaltningsavgift: Det finns mängder med billiga indexfonder. Vissa är gratis. Det finns ofta ingen anledning att betala mer än 0,3 procent i årlig förvaltningsavgift.
- Antal: För att få tillräcklig riskspridning med avseende på bolagsrisken behövs egentligen inte mer än en enda indexfond. För att få tillräcklig riskspridning mellan olika marknader kan det vara en god idé att ha minst två olika indexfonder från olika geografiska områden.
- Månadsspara: Sätt undan en del av lönen genom ett automatiskt sparande i indexfonder. Ditt framtida jag kommer att tacka dig.
- Balansera om: Med tiden kommer vissa indexfonder att gå bättre än andra. För att hålla balansen och riskspridningen i portföljen konstant är det bra att balansera om innehaven med jämna mellanrum, t.ex. en gång om året.