Ekonomifakta

Det finns flera grundläggande samhällsekonomiska aspekter som påverkar din privatekonomi. Här nedan förklaras några av de viktigaste aspekterna som är en stor fördel att ha kunskap om. Alla dessa ämnen som vi går igenom här nedan är faktiskt något som alla medborgare i Sverige påverkas av.

Vad är Riksbanken för något?

Riksbanken är en myndighet under Sveriges riksdag och därför en del av staten.

Riksbanken är Sveriges centralbank med säte i Riksbankshuset, Stockholm och en av riksdagens myndigheter. Den grundades år 1668 efter beslut under Riksdagen 1668 och den gavs namnet Riksens Ständers Bank och är därmed världens äldsta centralbank. Sveriges riksbankschef är sedan 2006 och just nu under 2019 Stefan Ingves.

Riksbankens roll i Sverige

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Deras arbete handlar om att ge ut pengar och se till att de behåller sitt värde över tiden. Ingen annan får trycka eller ge ut sedlar och mynt, både av säkerhetsskäl, och för att pengars värde minskar om det produceras för mycket av dem. Det kallas för penningpolitik. Målet är att hålla inflationen, den allmänna prisstegringen, låg och stabil. De ska också se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt.

Kvinna vid dator

Vad är inflation?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden.

Om priserna stiger på några enstaka varor eller tjänster är det inte inflation. Priserna på enstaka varor och tjänster kan stiga för att de till exempel blir svårare att få tag på. Exempelvis kan priset på olja stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska den allmänna prisnivån höjas, det vill säga priser i allmänhet ska öka. För att man ska tala om inflation ska prisökningen också vara mer bestående.

Hur uppstår egentligen inflation?

Det finns många orsaker till att det uppstår inflation, här nedan är några exempel.

  • Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar.
  • Stor efterfrågan – folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
  • Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser som kompensation för stigande produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit eller att oljan har blivit dyrare.
  • Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan de anställda kräva högre lön som kompensation vilket företagen i sin tur kan kompensera med höjda priser. Man har genom att förvänta sig inflation skapat inflation. Detta kan leda till att ekonomin hamnar i en uppåtgående spiral av ökade löner och priser som kan vara svår att bryta.

Vad är reporänta för något?

När man talar om reporänta så menar man alltså den ränta som banken betalar då de lånar pengar av Riksbanken som är Sveriges centralbank. Reporäntans andra namn är styrränta vilket beror på att den här räntan många gånger påverkar vad som händer med marknadsräntor i Sverige.

För att påverka inflationen och den ekonomiska utvecklingen beslutar Riksbanken om nivån på sin styrränta, den så kallade reporäntan. Reporäntan är den ränta som gäller för banker som lånar eller placerar pengar i Riksbanken. Reporäntan påverkar andra räntor i ekonomin och därmed i förlängningen den ekonomiska aktiviteten och inflationen.

Enkelt förklarat så är reporäntan den ränta som en helt vanlig bank måste betala då de lånar pengar av centralbanken. Den räntesats som ges av Riksbanken kommer att påverka kortsiktiga räntor i Sverige och det här ligger i Riksbankens intresse då man vill styra efterfrågan på pengar i vårt land. På så vis kan man nämligen påverka vad som händer med inflationen så att den stannar på nivåer som är bra för Sverige.

Vad är en konjunktur?

Konjunktur är ett begrepp som beskriver det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Goda tider betyder högkonjunktur och dåliga tider betyder lågkonjunktur.

Konjunktur är ett begrepp som beskriver den makroekonomiska utvecklingen, alltså det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. Framförallt omfattar begreppet arbetslöshet, inflation och tillväxt. När man talar om konjunktur brukar man tala om hög- eller lågkonjunktur beroende på konjunkturcykeln. En konjunkturcykel är vanligtvis mellan tre till åtta år.

Det här är en högkonjunktur

Högkonjunktur råder när industrin har fullt upp med att producera och leverera varor eller tjänster. Det är helt enkelt när det råder ”goda tider”. Det betyder att det är låg arbetslöshet och investeringarna ökar.

Det finns dock ett problem med högkonjunktur och det är att investeringar kan skapa flaskhalsar i produktionen, eftersom investeringarna kan ske i olika perioder. Det kan även bli ett problem när företag har stor efterfrågan på utbildad personal och det inte finns tillräckligt folk med rätt utbildning på arbetsmarknaden.

När högkonjunkturen är långvarig eller väldigt kraftig finns det risk att utveckla en finansbubbla. Finansbubblor uppstår när intresset för investeringar överstiger efterfrågan och behovet.

Det här är en lågkonjunktur

Lågkonjunktur sker när efterfrågan på varor och tjänster är mindre än det som produceras. När företagen upplever minskad efterfrågan på deras varor eller tjänster, har de svårt att behålla personal och göra nyinvesteringar. Det betyder att arbetslösheten ökar.

Om lågkonjunkturen blir långvarig och BNP sjunker under en längre period så kallas det för recession. I extrema fall om recessionen blir kraftig och långvarig kallas det för depression.

 

Fyll i formuläret för att fortsätta din ansökan hos vår partner

*” anger obligatoriska fält

Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden
Hidden