Fondrobot

En fondrobot hjälper dig att automatisera ditt fondsparande. Du behöver själv bara göra några få inställningar. Därefter förvaltar fondroboten dina pengar. Fondrobotar kan till exempel hjälpa dig att välja fonder, månadsspara, balansera om portföljen och hålla kostnaderna nere.

Fondrobot – en typ av robotrådgivning

Robotrådgivning innebär automatiserad rådgivning för ditt sparande. Det är ett billigt och ofta mycket tillförlitligt sätt att förvalta pengarna på.

Fondrobotar är den vanligaste typen av robotrådgivning. Det är ett slags automatiskt sparande, en förmögenhetsförvaltning som gör det lättare att få en god avkastning på sparpengarna. Under huven på fondrobotarna finns så kallade portföljhanteringsalgoritmer. Det är datakod som ger instruktioner om hur roboten ska förvalta din portfölj.

Det finns flera bolag som erbjuder fondrobotar. Några av robotrådgivarnas gemensamma drag är:

  • Automatiskt månadssparande: Med regelbundenhet växer ditt sparkapital snabbare.
  • Individuella inställningar: Tar hänsyn till din sparhorisont och dina önskemål.
  • Portföljteori: Fondroboten använder ofta finansiell teori för hur pengarna ska placeras.
  • Diversifiering: Fondroboten väljer allokering mellan t.ex. aktier, räntepapper och råvaror.
  • Regelbunden ombalansering: Risken hålls jämn över tid genom att innehaven balanseras om.
  • Billigt: Förvaltningskostnaden är låg för samtliga svenska fondrobotar.
  • Säkert: Investerarskydd och insättningsgaranti.

Kvinna kollar på surfplatta

Forskningen bakom fondrobotarna

Fondrobotarna bygger på gedigen forskning om hur finansmarknaderna fungerar. Till att börja med har det visat sig att få fondförvaltare lyckas slå index på sikt. Därför har indexfonder blivit allt mer populära.

Det är oerhört viktigt att hålla nere kostnaderna för sitt sparande. På grund av ränta-på-ränta-effekten handlar det om stora belopp på sikt. Därför är indexfonder bra och därför bygger fondrobotarna på just indexfonder.

1990 fick forskarna Markowitz, Miller och Sharpe Nobelpriset i ekonomi för sin forskning kring portföljteori. De visade bland annat vikten av diversifiering och riskspridning. Forskningen visar också att det inte går att på förhand veta vilken sektor eller vilket land som kommer att gå bra de kommande åren. Därför är det bra att sprida på riskerna.

Samtliga fondrobotar bygger på dessa insikter i hur finansmarknaderna fungerar och hur modern portföljteori kan ge dig en bättre avkastning.

Många fördelar med en fondrobot

Objektivt sett finns det många fördelar med en fondrobot:

Enkelt

När det gäller sparande gäller ofta regeln att enkelt är bäst. En invecklad sparstrategi kan vara kul i början, men det är lätt att tappa intresset. Alla fondrobotar på den svenska marknaden är enkla.

Det är lätt komma igång med sparandet och därefter går allt per automatik. Alla kan lyckas med sitt sparande med hjälp av en fondrobot eftersom det är så enkelt.

Inga känslor

Det är lätt hänt att man pillrar för mycket med sina fonder eller aktier. Ett vanligt misstag är att man köper dyrt och säljer när fonderna har gått ner. Försök till att tajma marknaden lyckas sällan eftersom känslor och subjektiva intryck påverkar våra beslut.

En fondrobot däremot förhåller sig helt kall till marknadens svängningar och fattar automatiska beslut baserat på portföljteori, förutbestämda regler och algoritmer.

Automatisk fördelning

När du öppnar ett konto hos någon av robotrådgivarna får du börja med att svara på några frågor om vilka mål du har med ditt sparande. Fondroboten tar hänsyn till hur snart du vill kunna använda dina sparpengar och vilken risktolerans du har.

Aktier ger bäst avkastning på sikt. I det korta loppet ger räntepapper stabilitet. Råvaror är ett bra komplement för att sprida på riskerna. Fondroten väljer själv hur tillgångsslagen ska fördelas i din portfölj för optimalt resultat.

Fördelningen är inte slumpmässig. Varje fondrobot har tydliga regler för hur den ska investera. Besluten baseras på finansiell teori eller på egen forskning från det bolag som skapat fondroboten.

Regelbunden rebalansering

En fondrobot balanserar om innehaven i portföljen med jämna mellanrum, ofta årligen. När ett av innehaven utvecklas bättre än övriga innehav säljer fondroboten en del av detta tillgångsslag och köper mer av dem som gått sämre. Det gör att risken hålls konstant över tid.

Vissa fondrobotar kan även ändra fördelningen mellan olika tillgångsslag automatiskt i takt med att du blir äldre och vill sänka risken i portföljen.

Månadssparande

Alla fondrobotar erbjuder möjligheten till ett automatiskt månadssparande. Det innebär att den automatiskt drar ett belopp som du själv väljer från ditt bankkonto varje månad. Ett regelbundet sparande är ett av de bästa sätten att bygga upp ett sparkapital.

Högre riskjusterad avkastning

Fondrobotar bygger som sagt på indexfonder. Det är bra eftersom det håller kostnaden nere. Tack vare att portföljerna är diversifierade och balanseras om regelbundet blir den så kallade riskjusterade avkastningen högre än för en enskild indexfond.

Under vissa perioder då det är oro på finansmarknaderna (det händer då och då) klarar sig en välbalanserad portfölj bättre. En fondrobot löser det åt dig så att du slipper oroa dig.

Några få nackdelar

Det finns mest bara fördelar med att använda sig av en fondrobot. Precis som med allt annat finns det givetvis också vissa nackdelar, även om de är få.

Fortfarande ett begränsat utbud

I Sverige finns det i skrivande stund sju företag som erbjuder fondrobotar på marknaden. Även om de skiljer sig åt på vissa punkter har de mycket gemensamt. Det finns utrymme för mer avancerade robotrådgivare. I exempelvis USA är utbudet stort och valmöjligheterna många.

Svårt att komma åt vissa tillgångsslag

Alla fondrobotar innehåller tillgångsslagen aktier och diverse räntepapper. Några diversifierar även med råvaror. Ingen av robotrådgivarna har guld i sina portföljer, även om tillgångsslaget råvaror ibland innehåller lite guld också.

Ifall du önskar diversifiera med guld i portföljen är det alltså inget som fondrobotarna kan erbjuda. Det går oftast inte heller att bestämma i detalj vilken typ av aktier som roboten ska investera i. Vill du exempelvis exponera dig mer mot småbolag eller tillväxtmarknader kan det vara svårt att påverka.

Få möjligheter att påverka

Själva syftet med fondrobotar är att göra sparandet så enkelt och bra som möjligt. Ändå finns det många som ser en tjusning i att själv förvalta sina pengar. Att välja vilka fonder eller rent av vilka aktier man ska investera i kan bli en spännande utmaning. Den biten går du miste om när du använder robotrådgivning.

Inget hindrar dig dock från att ha en portfölj för egna investeringar och en annan som din fondrobot sköter.

Begränsad etik

Ibland gör vissa bolag fel. Det kan handla om korruptionshärvor, miljökatastrofer eller ett tvivelaktigt förhållningssätt till de anställda. När du själv äger aktier eller fonder kan du lätt sälja dina innehav om något som du ogillar dyker upp. En robotrådgivare tar däremot inga sådana hänsyn. Vissa fondrobotar har dock en hållbarhetsprofil, vilket till viss del kommer runt denna problematik.

Vanliga frågor

Hur fungerar en fondrobot?

En fondrobot utgår från din individuella situation och dina mål. Därefter placerar den automatiskt i olika tillgångar (t.ex. aktier, räntepapper och råvaror). Den rebalanserar innehaven regelbundet. Du behöver själv inte göra något utan sparandet går på autopilot.

Vad kostar det?

Varje fondrobot tar ut en förvaltningsavgift. Den varierar mellan 0,15 och 0,79 procent beroende på val av fondrobot. Dessutom tillkommer avgifter för fonderna och eventuella växlingsavgifter. Den billigaste fondroboten kostar totalt 0,30 – 0,41 procent (Lysa). Den dyraste fondroboten kostar 0,94 till 1,04 procent (Better Wealth).

Vad är skillnaden mellan en fondrobot och fond-i-fond?

En fond-i-fond har en förvaltare som väljer vilka fonder som ska ingå i fonden. En Fondrobot väljer själv vilka fonder som ska ingå i portföljen. Vissa fondrobotar (t.ex. Avanza och Nordnet) använder sig dock av fond-i-fond i sina robotar.

Finns det fondrobot för mobilen?

Ja. Opti och Fundler har mobilappar.

Kan en fondrobot slå index?

I princip nej. Fondrobotar bygger på indexfonder. Däremot balanseras innehaven i portföljen vilket ger en jämnare avkastning och en högre riskjusterad avkastning. Under vissa perioder kan till exempel börsen sjunka mer än vad de totala innehaven som fondroboten förvaltar gör.

Olika fondrobotar

Fondrobotarna dök upp i Sverige under 2017 och det finns idag flera aktörer på marknaden. Gemensamt för samtliga är att de erbjuder ett enkelt och automatiserat sparande i fonder. De väljer fonder åt dig och rebalanserar automatiskt. Samtidigt skiljer de sig åt på flera sätt. Vi har gjort en sammanställning av de populäraste robotrådgivarna:

  • Lysa: Fondroboten med lägst avgifter. Ställer 12 frågor. Placerar i aktiefonder, ETF:er och räntefonder. Automatisk rebalansering. Låg förvaltningsavgift.
  • Opti: Ställer upp till 21 frågor. Placerar i fonder inom aktier, räntor och råvaror. Extra god riskspridning. Mobilapp.
  • Fundler: Ställer normalt sett runt 20 frågor, men uppåt 50 vid behov. Placerar i fonder och ETF:er inom aktier och räntebärande papper. Mobilapp.
  • Nordnet Robosave: 12 frågor. Placerar i ETF:er inom aktier, räntor och råvaror.
  • Avanza Auto: 2 frågor. Placerar mest i fonder, men även i ETF:er inom aktier, räntor och råvaror. Låg förvaltningsavgift.
  • Nora: Ett fåtal frågor. Placerar främst i fonder, men även i ETF:er inom aktier och räntor. Nora är Nordeas fondrobot.
  • Better Wealth: Placerar i fonder och ETF:er. Dynamiska portföljer, d.v.s. anpassar förhållandet mellan aktier och räntepapper beroende på marknadsklimatet. Satsar stort på riskhantering.

Fondrobotarnas avgifter

Samtliga fondrobotar i Sverige är billiga jämfört med de flesta vanliga fonder. I förvaltningskostnaden ingår oftast upp till tre olika kostnader: en avgift till fondroboten, en förvaltningsavgift för fonderna och eventuell växlingsavgift (för fonder i utländsk valuta).

Även om alla fondrobotarna är prisvärda skiljer de sig ganska mycket åt i pris. Avgiften kan även variera beroende på hur mycket du sparar. Vissa fondrobotar ger dig rabatt för större sparbelopp.

För att få en uppfattning om kostnaderna kan vi nämna att den billigaste fondroboten, Lysa, kostar cirka 0,30-0,40 procent, alla kostnader inräknade. Motsvarande belopp för den dyraste fondroboten, Better Wealth är 0,94 till 1,04 procent.

Som jämförelse är den genomsnittliga förvaltningsavgiften för fonder (alla kategorier) cirka 1,40 procent. Vilken fondrobot du än väljer är den med andra ord billigare än de flesta fonder.

Minsta sparbelopp

De flesta fondrobotar har ett litet minimibelopp för din första insättning. Endast Opti har valt att inte ha något minimibelopp för att komma igång. Hos Avanza Auto räcker det med 1 krona. Hos Better Wealth är minimikravet hela 50 000 kronor. Minsta belopp för månadssparande är lägre än startbeloppet hos de flesta.

Här är alla minimibelopp:

  • Opti: 0 kronor
  • Avanza Auto: 1 krona
  • Nora: 100 kronor
  • Fundler: 500 kronor
  • Lysa: 1 000 kronor
  • Nordnet Robosave: 5 000 kronor
  • Better Wealth: 50 000 kronor

Hur väljer man bäst fondrobot?

Alla fondrobotar utgår från indexfonder och tillämpar regelbunden rebalansering. Likheterna är mycket större än skillnaderna. När du bestämmer dig för vilken fondrobot som är bäst kan du fundera på följande:

  • Avgifter: Det är alltid bra om avgifterna är så låga som möjligt. Lysa och Avanza Auto är billigast.
  • Användargränssnitt: Prova de olika tjänsterna. Vilket gränssnitt trivs du bäst med? Opti och Fundler har trevliga gränssnitt.
  • App: Vill du nå portföljen via en app i mobilen? Med Opti och Fundler är detta möjligt.
  • Typ av portfölj: Vill du att portföljen även ska investera i råvaror? Det är möjligt med Opti, Nordnet Robosave och Avanza Auto.
  • Valmöjligheter: Better Wealth erbjuder på flest valmöjligheter men är också lite mer invecklad.
  • Minimibelopp: Förmodligen inte avgörande för de flesta fondrobotar, men både 5 000 kronor (Robosave) och 50 000 kronor (Better Wealth) kan kännas som en högt satt gräns.