Vad är existensminimum och vad ligger det på?

Att leva på existensminimum har du kanske hört talas om. Det är vad det belopp som kvarstår efter en löneutmätning ofta kallas i folkmun. Kronofogden kallar det förbehållsbelopp och det består av din boendekostnad samt ett normalbelopp som ska täcka de mest väsentliga levnadskostnaderna. Normalbeloppet uppdateras varje år och längre ner kan du läsa om vad som gäller för 2025.

Skulle du någon gång hamna i en så pass djup skuldsituation att du inte lyckas ta dig ur den på egen hand kan en skuldsanering komma att bli aktuell. Det brukar ses som en sista utväg när skulderna vuxit sig så stora att du inte på något annat vis kan betala av dem på många år.

För att bli berättigad en skuldsanering behöver du själv ansöka om en sådan hos Kronofogden. Skulle du sedan bli godkänd för skuldsanering med löneutmätning måste du vara beredd på att leva på existensminimum under fem års tid. Om allting sköts som det är tänkt så anses skulden vara avbetalad efter dessa fem år.

Vad innebär skuldsanering med löneutmätning?

Du som inte kan betala dina skulder på egen hand kan alltså, efter handläggning hos Kronofogden, få göra successiva avbetalningar genom löneutmätning. Det innebär helt enkelt att Kronofogden tar en del av dina inkomster och fördelar ut dem över borgenärerna. Hur stor denna del blir bestäms i en uträkning i vilken Kronofogden utgår från en lång rad ekonomiska faktorer. Uträkningen baseras i huvudsak på en redogörelse som du som skuldsatt själv får lämna in. Emellertid gör Kronofogden också en egen granskning av exempelvis inkomster från arbetsgivare, sjukpenning, A-kassa med mera och utifrån uppgifterna beslutar Kronofogden om ett förbehållsbelopp.

Utmätning av egendom

Kronofogden har även rätt att göra en utmätning av saker du äger när du har skulder i deras register. Det här innefattar pengar i form av kontanter, sparade pengar på banken, fonder och aktier, men också till exempel bilar och bostadsrätter i ditt namn. Kronofogden undviker dock att utmäta din bostad om det inte är absolut nödvändigt.

Kläder, glasögon, nödvändiga möbler samt fordon som behövs för att du ska kunna ta dig till och från arbetet utmäts normalt inte. Dessa tillgångar kallas beneficieegendom. Vad som räknas som beneficieegendom kan dock variera från fall till fall.

Vad ingår i förbehållsbeloppet?

Förbehållsbeloppet ska täcka din boendekostnad samt det normalbelopp som är satt för året i fråga. I normalbeloppet ingår så kallade allmänna levnadsomkostnader och med det menas mat, hygien, kläder, försäkringar och andra mer nödvändiga utgifter.

Den del av förbehållsbeloppet som ska täcka boendekostnaden bestäms utifrån den faktiska kostnaden för boendet. Om det handlar om en hyresrätt är det den faktiska hyran samt uppvärmning som utgör boendekostnaden. För den som bor i bostadsrätt eller småhus blir uträkningen lite mer avancerad och det sker alltid en individuell prövning. Normalbeloppet sätts dock alltid efter en förutbestämd mall som riksdagen beslutar om årligen. Normalbeloppet påverkas varken av boendeform, inkomst eller levnadsstandard. Det kan dock justeras nedåt i vissa fall (se nedan).

Att leva på existensminimum 2025

Normalbeloppen för 2025 är följande:

• 6 186 kronor för en ensamstående vuxen
• 10 219 kronor för makar eller jämställda
• 3 306 kronor för barn 0–6 år
• 3 967 kronor för barn 7–10 år
• 4 629 kronor för barn 11–14 år
• 5 290 kronor för barn 15 år eller äldre.

Exempel: En ensamstående vuxen med två barn (3 år respektive 8 år) ska genomgå en process med löneutmätning eller skuldsanering. Den vuxnas lön är på 25 000 kr efter skatt. Boendet, som är en hyresrätt, kostar 7 000 kr per månad.

Förbehållsbeloppet blir då (7 000 + 6 186 + 3 306 + 3 967 kr) totalt 20 459 kr, vilket innebär att själva löneutmätningen blir 4 541 kr.

Emellertid ska normalbeloppet för barnen minskas med barnbidrag/studiebidrag. Om underhållsbidrag betalas ut ska även detta belopp dras av. Samtidigt kan avgifter för barnomsorg (plats på förskola och/eller fritids) adderas till normalbeloppet. Kronofogden gör en sammantagen bedömning kring detta i varje enskilt fall, men klart är att myndigheten är försiktig med att medge tillägg för andra utgifter än de som ingår i normalbeloppet. Idén är alltid att löneutmätningen ska vara så effektiv och så kort som möjligt.

Att göra innan det är för sent

Att leva bara på ett existensminimum är givetvis ingen dröm för någon. För att undvika att hamna i denna situation med bara ett förbehållsbelopp att leva på så finns det några saker du kan göra.

• Gör tidigt en budget så att du vet hur dina inkomster respektive utgifter ser ut. Dra ner på onödiga utgifter och öka dina inkomster om möjligt.
• Har du redan många smålån så försök samla dessa i ett samlingslån. På så vis kan du få en lägre ränta samtidigt som du får ner månadskostnaden på dina lån.
• Prata med en skuldrådgivare hos kommunen. Denna rådgivare kan hjälpa dig att prioritera och hantera dina skulder. Skulle det ändå visa sig vara nödvändigt med en skuldsanering så kan rådgivaren hjälpa dig att ansöka om en sådan.