Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad – vad betyder det för dig?

Riksbanken beslutade den 20 augusti 2026 att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Riksbankens viktigaste signal är att den fortsatta utvecklingen för inflationen och ekonomin blir avgörande för framtida räntebeslut, och att penningpolitiken kan behöva anpassas om utsikterna förändras.

Inför augustimötet låg styrräntan på 1,75 procent. Riksbanken hade hållit den oförändrad sedan tidigare under året, men i juni ändrades tonen något när direktionen bedömde att sannolikheten för en räntehöjning senare under 2026 hade ökat.

Samtidigt har den svenska inflationen legat under Riksbankens mål på 2 procent. Det gör avvägningen ovanlig: inflationen är låg, men Riksbanken behöver samtidigt ta hänsyn till risken för att prisökningarna tar fart igen.

För svenska låntagare är därför både dagens besked och Riksbankens syn på räntan framöver viktiga.

Det här beslutade Riksbanken i augusti

Riksbanken beslutade den 20 augusti 2026 att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Beslutet motiveras av att Riksbanken vill väga den fortsatt osäkra inflationsutvecklingen mot läget i den svenska ekonomin.

Riksbankschef Erik Thedéen signalerar att Riksbanken fortsatt är beredd att anpassa penningpolitiken om förutsättningarna förändras. Risken för ytterligare räntehöjningar finns därför kvar, men har inte ökat genom dagens beslut.

Läs Riksbankens information om det penningpolitiska beskedet i augusti här.

Vad har hänt sedan räntebeskedet i juni?

Vid det förra penningpolitiska mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Själva räntenivån ändrades alltså inte, men signalerna om framtiden gjorde det. Riksbanken bedömde att inflationen fortfarande var låg men att riskerna för högre inflation framöver hade ökat. Direktionen såg därför en viss sannolikhet för att styrräntan skulle behöva höjas senare under året.

Riksbanken beskrev samtidigt konjunkturläget som något svagare än normalt, även om förutsättningarna för en återhämtning bedömdes vara goda.

Läs vår tidigare genomgång av Riksbankens räntebesked i juni 2026 för hela bakgrunden.

Se Riksbankens officiella juni besked här.

Inflationen ligger under Riksbankens mål

Inflationen är en av de viktigaste faktorerna bakom Riksbankens beslut.

I juni låg inflationen enligt KPIF på 1,3 procent, jämfört med 1,5 procent i maj. KPIF exklusive energi låg samtidigt på 0,4 procent.

Båda måtten låg därmed tydligt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Det talar isolerat sett emot behovet av högre ränta. Samtidigt har Riksbanken betonat att penningpolitiken behöver vara framåtblickande. Tillfälligt låg inflation behöver därför vägas mot risker från bland annat energipriser, kronkurs, omvärld och utvecklingen i svensk ekonomi.

I juli sjönk inflationen ytterligare. KPIF-inflationen låg på 0,7 procent, medan KPIF-XE, som exkluderar energipriser, låg på 0,6 procent. Det innebär att inflationen fortsatt låg tydligt under Riksbankens mål på 2 procent inför räntebeslutet i augusti.

Läs mer om inflation och hur den påverkar din ekonomi.

Se de senaste inflationssiffrorna hos SCB.

Ränteprognosen öppnade för en höjning senare i år

I den penningpolitiska rapporten från juni justerade Riksbanken upp sin syn på styrräntan jämfört med rapporten från mars.

Huvudbilden var fortfarande att räntan skulle ligga nära 1,75 procent, men prognosen innebar samtidigt en viss sannolikhet för en höjning senare under 2026.

Det är viktigt att skilja på en ränteprognos och ett löfte. Riksbanken anpassar penningpolitiken när ny information kommer in. Om inflationstrycket ökar kan en högre ränta bli aktuell. Om inflationen fortsätter att vara låg och konjunkturen försvagas kan utvecklingen bli en annan.

Augustibeskedet innehåller en penningpolitisk uppdatering, men ingen fullständig ny penningpolitisk rapport. Nästa nya räntebana publiceras i samband med septembermötet.

Augustibeskedet innebär att bilden från juni i stora drag består. Styrräntan lämnades oförändrad på 1,75 procent, samtidigt som Riksbanken fortsatt betonar att den framtida ränteutvecklingen beror på hur inflationen och ekonomin utvecklas.

Du kan följa den senaste utvecklingen på vår ränteprognos för Sverige.

Vad betyder räntebeskedet för bolån?

Styrräntan påverkar bankernas finansieringskostnader och har därför stor betydelse för svenska bolåneräntor.

Rörliga bolåneräntor brukar reagera relativt snabbt på förändringar i styrräntan, medan bundna räntor i större utsträckning påverkas av marknadsräntor och förväntningar på framtida räntebeslut.

En förändring på 0,25 procentenheter motsvarar för ett bolån på 3 miljoner kronor ungefär 7 500 kronor per år i förändrade räntekostnader före ränteavdrag. Hur stor den faktiska förändringen blir beror på vilken ränta banken erbjuder och hur mycket av Riksbankens förändring som slår igenom.

Läs mer om bolån och bolåneräntor.

Du kan också använda vår lånekalkylator för att se hur olika räntor påverkar kostnaden för ett lån.

Vad betyder det för privatlån och andra krediter?

Räntan på privatlån följer inte styrräntan lika direkt som bolåneräntor.

Bankens finansieringskostnader är en faktor, men räntan påverkas också av bland annat kreditrisk, konkurrens och den individuella kreditbedömningen.

Ett förändrat ränteläge kan därför påverka privatlåneräntorna över tid, men det går inte att utgå från att alla långivare ändrar sina räntor lika mycket eller samtidigt.

Har du flera lån och krediter kan det också vara relevant att jämföra kostnaderna och undersöka möjligheten att samla lån. Ett nytt lån innebär dock inte automatiskt en lägre ränta eller lägre totalkostnad. Det beror på vilka villkor du faktiskt erbjuds.

Läs mer om hur ränta fungerar och vad som påverkar den.

Vad händer med räntan framöver?

Efter augustibeskedet kommer nästa penningpolitiska besked den 24 september 2026.

Septembermötet blir särskilt viktigt eftersom Riksbanken då publicerar en ny fullständig penningpolitisk rapport och en uppdaterad prognos för styrräntan.

Därefter återstår räntebesked den 4 november och 16 december 2026.

Fram till dess kommer bland annat inflationen, konjunkturen, arbetsmarknaden, energipriserna och utvecklingen i omvärlden att påverka Riksbankens bedömning.

Riksbanken signalerar att det finns en betydande sannolikhet för en räntehöjning senare under året, men att utvecklingen fram till septembermötet blir avgörande för nästa beslut.

Det här tar du med dig från räntebeskedet i augusti

• Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent.
• Riksbanken signalerar fortsatt vaksamhet och att framtida räntebeslut beror på utvecklingen för inflationen och ekonomin.
• Styrräntan låg på 1,75 procent inför augustimötet.
• I juni bedömde Riksbanken att det fanns en viss sannolikhet för en räntehöjning senare under året.
• KPIF-inflationen var 0,7 procent i juli, medan KPIF-XE låg på 0,6 procent.
• Nästa räntebesked kommer den 24 september tillsammans med en ny penningpolitisk rapport.