Senaste räntebeskedet: juni 2026
Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent den 20 augusti 2026. Samtidigt bedömer direktionen att sannolikheten för en räntehöjning senare under året kvarstår, eftersom både tillväxten och inflationen under sommaren har utvecklats starkare än prognosen från juni. Läs vår genomgång av Riksbankens räntebesked i augusti 2026 för en fullständig analys av vad det innebär för bolån och privatlån.
Styrräntan är ett av de viktigaste ekonomiska verktygen i Sverige. Den sätter tonen för vad det kostar att låna pengar, och den påverkar allt från bolåneräntor till privatlån. Den här sidan förklarar hur styrräntan fungerar, vad som driver Riksbankens beslut och vad du konkret kan använda en ränteprognos till.
Vi uppdaterar sidan efter varje räntebesked så att du alltid har tillgång till aktuell information.
Vad är styrräntan?
Styrräntan är den ränta som Riksbanken sätter för att styra penningpolitiken i Sverige. Den fungerar som ett riktmärke för de räntor som banker erbjuder sina kunder på lån och sparande. När Riksbanken höjer styrräntan stiger normalt även bankernas utlåningsräntor, och när den sänks tenderar lånekostnaderna att sjunka.
Riksbanken fattar beslut om styrräntan åtta gånger per år. Vid fyra av dessa möten publiceras också en penningpolitisk rapport med en uppdaterad prognos för hur räntan förväntas röra sig de kommande kvartalen. Alla beslut och rapporter publiceras på Riksbankens officiella sida för penningpolitiska beslut.
Vad är en ränteprognos?
En ränteprognos är en uppskattning av var styrräntan befinner sig om tre månader, sex månader eller ett år. Riksbanken publicerar sin egen prognos, kallad räntebanan, som en del av de penningpolitiska rapporterna. Banker och marknadsaktörer gör sina egna prognoser löpande, ofta baserade på både Riksbankens signaler och marknadsdata.
Det är viktigt att förstå att en ränteprognos inte är ett löfte. Ekonomin kan förändras snabbt, och det är alltid en inbyggd osäkerhet i framtida räntebedömningar. Ju längre fram i tid prognosen sträcker sig, desto osäkrare är den. Riksbanken förtydligar alltid detta i sina rapporter, och du hittar den senast publicerade räntebanan på Riksbankens sida om aktuell styrränteprognos.
Hur bestämmer Riksbanken styrräntan?
Riksbankens primära uppdrag är att hålla inflationen nära 2 procent, mätt med KPIF. Styrräntan är det viktigaste verktyget för att uppnå det. En hög ränta bromsar ekonomin och håller priserna nere. En låg ränta stimulerar ekonomin och kan driva på tillväxt och konsumtion.
I praktiken väger Riksbanken en rad faktorer mot varandra:
Inflationsutvecklingen är den viktigaste faktorn. Ligger inflationen klart över eller under målet skapar det tryck åt respektive håll.
Konjunkturläget spelar också in. En svag ekonomi med hög arbetslöshet talar för lägre ränta, medan en överhettad ekonomi talar för det motsatta.
Omvärldsutvecklingen påverkar Sverige som liten, öppen ekonomi. Beslut från Europeiska centralbanken och den amerikanska centralbanken Fed sätter ramar för vad Riksbanken kan göra utan att kronan försvagas eller förstärks kraftigt.
Valutakursen är en indirekt faktor. En svag krona driver upp importpriserna och kan bidra till högre inflation, vilket Riksbanken behöver ta hänsyn till.
Hur påverkar styrräntan bolåneräntor?
Sambandet mellan styrräntan och bolåneräntor är tydligt men inte exakt. Rörliga bolåneräntor, vanligtvis med tre månaders bindningstid, följer styrräntan relativt nära. En sänkning på 0,25 procentenheter brukar slå igenom på rörliga bolåneräntor inom några veckor.
Bundna bolåneräntor styrs i högre grad av marknadsräntor som statsobligationer och swapräntor. De kan röra sig i förväg om marknaden förväntar sig Riksbankens nästa drag, och de reflekterar förväntningarna för en längre tidsperiod snarare än bara nästa beslut.
Det innebär att bundna räntor ibland kan vara högre än rörliga om marknaden räknar med att räntan ska stiga, och lägre om man förväntar sig sänkningar.
Hur påverkar styrräntan privatlån och konsumentkrediter?
Privatlåneräntor påverkas av styrräntan, men inte lika direkt som bolåneräntor. Osäkrade konsumentlån prissätts utifrån en kombination av bankernas finansieringskostnader, kreditrisk och konkurrensläget. En lägre styrränta sänker bankernas finansieringskostnader, vilket på sikt kan spilla av sig på de räntor som erbjuds på privatlån.
Skillnaderna mellan lägsta och högsta ränta på privatlån kan vara stora, och det lönar sig alltid att jämföra erbjudanden från flera långivare oavsett ränteläge.
Vad ska man tänka på som låntagare?
En ränteprognos är ett hjälpmedel för att planera sin ekonomi, inte ett facit. Det som är värt att ha med sig:
Rörliga bolåneräntor är känsliga för förändringar i styrräntan. Om du räknar med att räntan ska stiga kan det löna sig att se över om en del av lånet bör bindas.
Att binda hela lånet på lång tid är ett val med både för- och nackdelar. Du får förutsägbarhet, men du missar potentiella sänkningar om räntorna går ner.
Det lönar sig alltid att jämföra banker. Konkurrensen är ofta störst vid nyteckning eller omförhandling, och de nominella räntorna kan skilja sig mer än man tror.
Om du funderar på att ta ett privatlån är ränteläget en av flera faktorer. Lika viktigt är att jämföra effektiv ränta, löptid och eventuella avgifter hos olika långivare.
Nuläge och aktuella prognoser
Styrräntan är för närvarande 1,75 procent. Riksbanken lämnade räntan oförändrad vid både juni- och augustibeslutet 2026. Samtidigt kvarstår Riksbankens bedömning från juni att sannolikheten för en räntehöjning senare under året har ökat, även om framtida beslut beror på hur inflationen och ekonomin utvecklas. Nästa fullständiga uppdatering av Riksbankens prognos kommer i samband med räntebeskedet den 24 september.
| År | Aktuell bedömning |
|---|---|
| 2026 | Styrräntan är 1,75 %. Sannolikheten för en räntehöjning senare under året kvarstår. |
| 2027 | Gradvisa höjningar mot 2,0–2,25% |
Tabellen uppdateras efter varje nytt räntebesked och ny penningpolitisk rapport.
Nästa räntebesked
Riksbanken fattar beslut om styrräntan åtta gånger per år. Nästa räntebesked kommer den 24 september 2026, tillsammans med en ny penningpolitisk rapport och uppdaterade prognoser. Därefter följer räntebesked den 4 november och 16 december 2026.
Alla kommande datum hittar du i Riksbankens officiella händelsekalender. Vi publicerar en analys här på Sverigekredit direkt efter varje besked.
Vi publicerar en analys här på Sverigekredit direkt efter varje besked.
Vanliga frågor om ränteprognosen
Hur påverkar Riksbankens ränteprognos bolåneräntorna?
Riksbankens ränteprognos fungerar som en vägledning för bankernas utlåningsräntor. Om prognosen pekar mot en höjning av styrräntan tenderar bankerna att justera sina rörliga bolåneräntor uppåt relativt snart efter beskedet. Bundna räntor reagerar oftare i förväg eftersom de prissätts utifrån marknadsförväntningar snarare än styrräntan direkt. Det innebär att du som bolånetagare kan använda ränteprognoserna för att bättre förstå hur dina lånekostnader kan förändras framöver.
Vad är en ränteprognos och hur tillförlitlig är den?
En ränteprognos är en uppskattning av var styrräntan kan befinna sig i framtiden, baserad på bland annat inflation, konjunktur och arbetsmarknad. Prognosen är inte ett löfte och kan ändras när det ekonomiska läget förändras.
Vad styr om räntan höjs eller sänks?
Riksbankens viktigaste uppgift är att hålla inflationen nära 2 procent. Om inflationen stiger för högt höjer Riksbanken styrräntan för att bromsa ekonomin och få ner priserna. Om inflationen är låg och konjunkturen svag kan de sänka räntan för att stimulera tillväxt och konsumtion. Utöver inflationen påverkas besluten av konjunkturläget, arbetsmarknaden, valutakursen och vad centralbanker i omvärlden gör. Det är samspelet mellan alla dessa faktorer som avgör riktningen på räntan vid varje enskilt besked.
Hur ofta fattar Riksbanken beslut om styrräntan?
Riksbanken fattar beslut om styrräntan flera gånger per år. Nästa räntebesked kommer den 24 september 2026, tillsammans med en ny penningpolitisk rapport och uppdaterade prognoser.
Vad är skillnaden mellan styrräntan och bolåneräntan?
Styrräntan är den ränta Riksbanken sätter och som bankerna använder som riktmärke för sin egen prissättning. Bolåneräntan är det bankerna faktiskt tar betalt av låntagare, och den inkluderar bankernas egna påslag för kostnader och vinst. Rörliga bolåneräntor följer styrräntan relativt nära och brukar justeras inom några veckor efter ett räntebesked. Bundna räntor styrs i högre grad av marknadsräntor och kan röra sig oberoende av styrräntan. Det innebär att styrräntan och bolåneräntan inte alltid rör sig exakt likadant eller i samma takt.
