Räntan förblir oförändrad – Hur ser framtiden ut?

Trots den kraftiga nedgången i ekonomin beslutar Riksbanken att lämna reporäntan på noll. Det meddelades klockan 9:30 på tisdagen. Av den penningpolitiska rapporten framgår även att centralbanken kommer fortsätta sina miljardköp av värdepapper fram till september 2020.

”Det bedöms inte vara motiverat att just nu försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan när nedgången i ekonomin beror på införda restriktioner”, skriver Riksbanken på hemsidan.

I rapporten poängteras även svårigheten med att ge en prognos för framtiden eftersom det inte går att säga hur djup och långvarig nedgången i ekonomin kommer bli. Därför beskrivs den möjliga ekonomiska utvecklingen i två scenarier – utifrån hur långdraget förloppet blir.

Riksbankshuset i Stockholm

Riksbankshuset, Stockholm. Källa: Riksbanken

Viktigt med starka banker i osäkra tider

I tider av ekonomisk nedgång kan en räntesänkning vara ett sätt att stimulera efterfrågan och stödja inflationen. Riksbanken menar dock att det under rådande omständigheter inte skulle få avsedd effekt på ekonomin. Att sänka räntan skulle bara ställa till det för bankerna.

När osäkerheten ökar är det viktigt att bankerna är starka för att motverka att räntorna som hushållen och företagen möter höjs. Låga räntor gör det lättare för företag att finansiera sin verksamhet och klara sig igenom krisen, samtidigt som bolånetagare slipper betala mer.

Noll anses vara en tillräckligt låg ränta och därför har Riksbanken istället valt att stimulera ekonomin genom att låna ut pengar till bankerna och köpa olika typer av värdepapper.

Så påverkar räntebeskedet bolånetagare

För bolånetagare kommer detta räntebesked med stor sannolikhet inte leda till några större förändringar. För den med rörlig ränta finns dock fortfarande en risk att bankerna väljer att kompensera för sina högre finansieringskostnader genom att höja räntorna mot kunderna.

I den penningpolitiska rapporten uttrycker även Riksbanken att det inte är uteslutet att räntan kan sänkas senare ”om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd för att stimulera efterfrågan och stödja inflationsutvecklingen i återhämtningsfasen”. Med andra ord finns risk för höjning av räntan längre fram i tiden, när människor återigen har möjlighet att gå ut och konsumera.

Två möjliga scenarier för framtiden

Med en mycket svag ekonomisk utveckling och ett kraftigt fall i oljepriset kommer inflationen i år hamna långt under målet på två procent. Det säger Riksbankschef Stefan Ingves till Ekot.

”Den svenska ekonomin står inför en djup nedgång och stigande arbetslöshet på kort sikt”, säger han. För att ge någon prognos på längre sikt målas två möjliga framtidsscenarier upp.

Scenario A – Återhämtning under tredje kvartalet

Det första scenariot som Riksbanken beskriver utgår från att krisen når sin kulmen under april – maj och att vi ser en gradvis återgång till normalläge i omvärlden under sommaren. Det innebär att återhämtningen för svenska ekonomin kan inledas under juli – september.

Trots att rörligheten då börjar öka igen spås export, hushållens konsumtion och företagens investeringar fortfarande vara betydligt lägre än motsvarande period 2019. Först mot slutet av 2021 tror Riksbanken att BNP kommer ha återhämtat sig och vara på ungefär samma nivå som före krisen. Det är dock fortfarande 3 procent under prognosen från i februari.

Det blir en stor uppgång i arbetslösheten som tros hålla i sig under 2020 och större delen av 2021, men börjar sjunka i takt med återhämtningen mot slutet av 2021 och under året därpå.

I scenario A väntas effekterna på bostadsmarknaden endast bli ”måttliga”.

2019 2020 2021 2022
Inflation (KPIF) 1,7 0,6 1,5 1,6
BNP 1,3 -6,9 4,6 5,0
Arbetslöshet 6,8 8,8 9,0 8,2

Scenario B – Återhämtning under fjärde kvartalet

I scenario B blir återgången till ett normalt läge mer utdraget. Försök att minska åtgärderna för att begränsa spridningen misslyckas och läget förblir oförändrat fram till sensommaren. Det gör att återhämtningen av ekonomin fördröjs och inte påbörjas förrän mot slutet av året.

Ett mer utdraget förlopp kommer medföra fler konkurser och större arbetslöshet, vilket fördröjer återhämtningen. Det kommer sannolikt också ge mer långvariga effekter på arbetslösheten, då arbetstagare får det svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Även BNP-nivån kan enligt Riksbanken antas påverkas mer negativt på lång sikt och det är därför i detta scenario mer sannolikt att centralbanken kan komma att sänka reporäntan.

Här antas också effekterna på bostadsmarknaden bli betydligt mer påtagliga. I och med fallande priser kommer hushållen sannolikt vara mer återhållsamma med sin konsumtion under längre tid och bostadsinvesteringarna kommer falla – och ytterligare förvärra krisen.

2019 2020 2021 2022
Inflation (KPIF) 1,7 0,6 1,3 1,4
BNP 1,3 -9,7 1,7 5,4
Arbetslöshet 6,8 10,1 10,4 9,3

Läs mer: Riksbanken – Finns ingen anledning att sänka räntan

Svens bana började inom bank- och försäkringsbranschen. Sin utbildningsbakgrund har han inom såväl juridik som ekonomi vilket ger honom god kunskap om de olika finansiella produkterna vi erbjuder på Sverigekredit.se. Hans juridiska kunskaper har varit högst centrala för att vi på Sverigekredit ska vara säkra på att vi erbjuder så konsumentvänliga lösningar som möjligt.

Fyll i formuläret för att fortsätta din ansökan hos vår partner

*” anger obligatoriska fält

Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas
Detta fält är dolt när formuläret visas